![]()
12
Klinisk Kjemi i Norden 1, 2002
många metoder tillgängliga som ger disparata
resultat. Vi ser den goda standardiseringen i den
fina samstämmighet vi uppvisar i externa kvalitets-
program. Det är därför givetvis viktigt att vi inte
genom en övergångstid av IFCC-metoder skapar
nya problem för dem vi är till för i sjukvården.
Hur passar det nordiska referensintervalls-
projektet in?
Det blir intressant att se resultaten från det
nordiska referensintervallsprojektet. I denna
studie har endast s k IFCC- metoder använts.
Eftersom flera olika leverantörers reagens
använts kommer vi kunna se om det finns någon
skillnad i nivåerna på patienter vars prover körts
med olika men likartade metoder. Det blir dock
svårt att avgöra vem som har rätt och för detta
skulle vi behöva referensmetoder uppsatta på
referenslab eller mentorlab. Det har tyvärr varit
svårt att hitta lab i Norden som har tid och resur-
ser att göra detta arbetet. Implementeringen av de
nye krav til sporbarhet vil kunne medføre mindre
justeringer av nivået, men de store forandringene
er knyttet til overgangen fra SCE-metoder til
IFCC-metoder. Informasjonen fra referanseinter-
vallprosjektet vil derfor kunne forventes å gi en
god veiledning for nye referansenivåer for IFCC-
metodene.
Kommer en övergångstid med IFCC-metoder
skapa problem?
De nya metoderna kommer att ge upphov till nya
nivåer för enzymerna alkalisk fosfatase, amylase
og laktat dehydrogenase. For alkaliskt fosfatas
kommer nivået at senkas til ungefar 45 % av SCE
nivået. For LD en övergång till en reaktion som
leder från laktat till pyruvat ger en 50 % sänkning
av den tidligare nivån. För amylas kommer effek-
ten att vara mest uttalat för dem som använder
"Phadebas"-nivå.
Samtidigt så väntar vi nya referensintervall från
det nordiska refereansintervallprosjektet, och för
enzymerna hoppas vi på sådana under 2002.
Givetvis kan detta innebära allvarliga kliniska
missförstånd om ikke informasjonen trenger
gjennom til våre rekvirenter. Hur skall vi klara av
övergången?
NFKKs beslut att förespråka en övergång
successivt till IFCC-metoder med faktorisering
tillbaka till tidigare nivå ter sig därför klokt. På
detta sätt kunde vi under en period testa nya
metoder samtidigt som vi inte ändrar de enzym-
nivåer og referanseintervaller som är väl inar-
betade i sjukvården. Under den här perioden kan
också de nordiska enzymreferensintervallen bli
klara och spridas. Därefter är det nödvändigt att vi
gör en intensiv informationskampanj.
Det är viktigt att lära av sina erfarenheter och
för några sedan gick Sverige över till ny amylas-
kalibrator. Trots försök till gemensam övergång
tog det mer än ett år innan alla hade gått över.
Hur skall vi då göra?
1.Vi måste trycka på industrin – t ex genom att
arbeta mot leverantörernas gemensamma före-
ningar, och kräva att alla leverantörerna kan
dokumentera att deras enzymmetoder är spår-
bara till IFCCs metoder.
2.Det nordiska referensintervallsprojektet kom-
mer att kunna ge välgrundade referensintervall
att bruka i Norden i framtiden.
3.När dessa bitar är på plats är det lämpligt att
NFKK tillsammans med de nationella förening-
arna avgör när de nya nivåerna och referensin-
tervallen skall börja gälla.
Mycket information krävs!
Allt detta innebär att en stor informationskampanj
måste bedrivas i förhållande till våra beställare
inom sjukvården. Samtidigt är det viktigt att vi
håller informationskanalerna öppna mellan de
olika parallella projekten och mellan de olika
länderna. Här kan NFKK spela en viktig roll.
