Aktuellt inom svenskKliniskkemi
ELVARTHEODORSSON
Bakgrund
Svensk sjukvård i allmänhet och laboratorie–
medicin/klinisk kemi i synnerhet är fortfarande
under ettmycket stort förändringstryck.Degrund–
läggande kraven avser att åstadkomma mer sjuk–
vård tilllägre kostnader. Denna process har pågått
i flera år nu och eventuella ytterligare krav förut–
sätter omfattande strukturåtgärder, som i grunden
kommer att ändraorganisation och arbetssätt inom
klinisk kemi. Fyra starka utvecklingstrender är
dominerande och bestämmer (i olika grad) inrikt–
ningen i landets olika delar, sombörjar visa större
variation än tidigare.
· Laboratoriemedicinska centra;
·Regionalisering av laboratoriemedicin;
· Alternativa driftsformer/privatisering inom
laboratoriemedicin;
· Ändringar inom de medicinska fakulteterna;
Laboratoriemedicinska centra
Två trender kan skönjas inom den övergripande
organisationsstruktur, som kliniskkemi tillhör. Den
ena är att organiserakliniskkemi tillsammansmed
motsvarande kliniska verksamheter t ex invärtes–
medicin och akutmedicin. Den andra är att bilda
laboratoriemedicinska centra, där de olika labora–
toriemedicinska specialiteterna inklusive patologi
och cytologi organiseras tillsammans. Fördelen
med den första är att man får nära organisatoriska
och funktionella band med sina största kunder.
Fördelenmed den andra är att laboratoriemedicin
profileras som sådan och förhoppningsvis kan sy–
nas bättre och på egna villkor kan få större efter–
tryck i den samlade sjukvårdsorganisationen.
Regionalisering
Det svenska rikspolitiska etablissemanget inklu–
sive Socialstyrelsen uttrycker ofta sin åsikt att den
svenska sjukvårdens viktigaste problem är bris–
tandeorganisation och ledarskapoch intebristande
finanser. Ett led i att få bättre organisatoriska
strukturer är att bilda större sjukvårdsregionermed
18
1-1,5miljoner invånare i varjemed ökad speciali–
sering för de ingående sjukhusen och övriga
sjukvårdsresurser. Exempel på detta är Skåne län
i södra Sverige och Västra Götaland i västra
Sverige. Detta påverkar naturligtvis laboratorie–
medicin och klinisk kemi på ett påtagligt sätt, ef–
tersom laboratoriemedicin också förväntas skapa
regionala strukturer för att uppnåbättre funktiona–
litet, kvalitet och ekonomi.
Alternativa driftsformer
Den rådande inriktningen inom sjukvårdsdebatten
och sjukvårdspolitiken är att man måste ge större
möjligheter till alternativa lösningar. Det enklaste
och tydligaste alternativet är att privatisera delar
av sjukvårdsverksamheterna. Senare års erfaren–
het av sådana lösningar visar vissa initiala be–
sparingar, men fortfarande återstår att bevisa att
privatisering inom svensk sjukvård leder tilllång–
siktigakostnadsminskningar ochkvalitetsökningar
på ett sätt, somden offentligt ägda sjukvården inte
klarar. Man söker också efter driftsformer (t ex
offentligt ägdabolag) som uppmuntrar till nya lös–
ningar och nyskapande inom ramen för det offent–
liga ägandet. En from förhoppning är att olika
driftsformer och lösningar dyker upp, som skapar
en dynamisk lärande process inom sjukvården,
som i slutändan leder till ännu bättre verksamhe–
ter till medborgarnas bästa.
De medicinska fakulteterna
Svenskt universitetsväsende är i snabb förändring.
Mest påtagligt är att man gör om flera regionala
högskolor till universitet. De etablerademedicin–
ska fakulteterna har fått minskande resurser och
mött denna utmaning med bildandet av stor–
institutioner, där klinisk kemi ingår som en del
bland andra ämnesområden. Det är fortfarande
oklart, vad detta kan komma att betyda på lång
sikt. I vissa fall har centrala akademiska tjänster
inom klinisk kemi inte återbesatts. Sammantaget
Klinisk Kemi
i
Norden 1-2. 1999
