stimulera den organiserade fortbildningen i Euro–
pa, som under senare år har haft sämre organisa–
tion, struktur och bredd än motsvarande i USA.
Ackreditering
Svenska laboratorier i Klinisk kemi har varit ack–
rediterade sedan början av 1990-talet. Ackrediter–
ingen har enligt min uppfattning haft stor positiv
betydelse för den tekniska och organisatoriska
kvalitetsutvecklingen inom svensk klinisk kemi
och för allmänhetens förtroende för våra laborato–
rier. Nu när antalet ackrediterade laboratorier är
stort och antalet tillsynspersoner har vuxit, finns
anledning för samtliga intressenter att se över sina
arbetssätt; laboratorierna för att tillförsäkra att
kvalitetskraven ochkvalitetsarbetet förblir förank–
rade bland samtliga medarbetare och ackredite–
ringsmyndigheten för att bedömningskriterierna
förblir så homogena som möjligt och att de krav
man ställer ger maximal sjukvårdsnytta för de re–
surser som satsas, naturligtvis allt inom ramen för
EN45001 och IS025. SFKK:s styrelse har bildat
en arbetsgrupp med uppdrag att föra samtal med
SWEDAC i syftet att bibehålla störstamöjliga sam–
förstånd mellan professionen och ackrediterings–
myndigheten nu och på längre sikt. Samtal har re–
dan förts
i
en synnerligen god anda, och arbetet
kommer att rapporteras inom kort i SFKK:s tid–
ning Klinisk Kemi.
Medicinskt kvalitetsarbete
SFKK har en arbetsgrupp med uppgift att tydlig–
göra medicinska kvalitetskrav och kriterier inom
specialiteten. SFKK ser det som avgörande att
kvalitetsarbetet inom specialiteten har djup förank–
ring i sjukvårdens verklighet och i den medicin–
ska kunskapen och konsten. SFKK avser att under
de kommande två åren ta fram medicinska
kvalitetskriterier för specialiteten.
Skapa bättre samhörighet och
sammanhållning
Att mötas, samtala, skratta utbyta tankar och erfa–
renheter
är
viktig för kommunikationen inom kli–
nisk kemi. Av många olika och samverkande or-
20
saker har vi inte förmått åstadkomma tillräcklig
samling i festligt sammanhang under senare år i
samband med Läkarstämman. I syftet att vända
denna trend har SFKK:s styrelse kontaktat SVE–
DIF (SvenskDiagnostikaFörening) och båda par–
ter har enats om att samlas till en gemensam fest–
lighet på onsdagskvällen i samband med 1999 års
Läkarstämma. Vi avser att även kontakta andra
laboratoriemedicinska specialiteter i avsikten att
samla många intressenter kring laboratoriemedi–
cin till en trevlig sammankomst. Vi
är
övertygade
om att detta kan bidra till bättre sammanhållning
och medvetenhet om den styrka vi besitter som
verksamhetsområde.
Samverkan i Balticum
Många kollegor inom klinisk kemi i de nordiska
länderna, speciellt i Finland och Sverige, har varit
mycket aktiva
i
att ha kontakter i de olikaBaltiska
länderna. Från svensk sida har detta arbete i första
handbedrivits av flera enskildapersoner inom spe–
cialiteten (ingen nämnd och ingen glömd) som
energiskt och altruistiskt har lagt ned ett stort ar–
bete. SFKKhyser den största uppskattning för detta
och hoppas att samverkan med Balticum kan vi–
dareutvecklas och fördjupas . Samtidigt hoppas
SFKK att övriga föreningar i Norden kan engage–
ras starkare i detta arbete.
Europasamverkan
Nordisk klinisk kemi spelar i skrivande stund en
avgörande roll i att utforma målbeskrivningen för
enEuropa-gemensam specialistutbildning i klinisk
kemi inom ramen för U.E.M.S., Medical
Biopathology. Intresserade kan finna det aktuella
förslaget på hemsidan för U.E.M.S. Medical
Biopathology
. Denna mål–
beskrivning är först i raden av målbeskrivningar
för samtliga laboratoriemedicinska specialiteter i
Europa.
Klinisk Kemi
i
Norden 1·2. 1999
