Klinisk Biokemi i Norden Nr 2, vol. 30, 2018 - page 13

Klinisk Biokemi i Norden · 2 2018
 | 13
transferrin. I målcellen transporteras järnet in i cel-
len med hjälp av transferrinreceptorn.
Hepcidin
Hepcidingenen (HAMP) kodar ett 84 aa långt pre-
prohepcidin, som spjälkas till ett 60 aa långt pro-
hepcidin och utsöndras i blodet. Efter proteolytisk
nedbrytning blir prohepcidinet ett bioaktivt 25 aa
långt hepcidin (bild 2). I blodet och urinen kan man
även skönja inaktivt 23, 22 och 20 aa långt hepcidin,
som dock har antimikrobiell aktivitet. Hepcidinet
och dess nedbrytningsprodukter utsöndras i urinen
(2). Hepcidinhalten i serumet hos friska vuxna är
ca 1–16 nmol/l, förutom hos kvinnor i fertil ålder,
där den är ca 0,4–9 nmol/l (3). Till skillnad från sitt
bindande protein ferroportin finns hepcidin så vitt
man vet endast hos ryggradsdjur. Fåglar är det enda
undantaget.
Hepcidinets effekt förmedlas via ferroportinet
genom att hepcidinet binds till cellmembranets ferro-
portin med hög affinitet. Det leder till ubikvitinering
av ferroportinet och endocytos (4). Inuti cellen bryts
ferroportinet ned proteolytiskt. Hepcidinet har så
vitt man vet samma verkningsmekanism i alla celler.
Genom att reglera mängden ferroportin i cellmem-
branet reglerar hepcidinet alltså frisättningen av järn
från cellen ut i blodet så att kroppen kan använda
det. En förhöjd hepcidinhalt minskar mängden ferro-
portin i cellmembranen och förhindrar frisättning av
järn från cellen. Vid låga hepcidinnivåer uttrycks i sin
tur ferroportin på cellmembranen och järn frisätts.
Med hjälp av en cellinje från tunntarmen (Caco-2)
har man påvisat att hepcidin sänker halten av divalent
metal transporter 1 (DMT1) i cellmembranet genom
ubikvitinberoende proteasomdegradering. Därmed
skulle hepcidin inte bara påverka frisättningen av
järn ut i blodet, utan skulle också reglera adsorptio-
nen av järn i tunntarmen. För närvarande känner
man bara till två järnhomeostasreglerande hepci-
dinoberoende mekanismer hos däggdjur, nämligen
hypoxi och intracellulär järnbrist i de vävnader som
Bild 1.
Järnhomeostas. Järnet i
plasma kommer från duodenal
absorption och från mjälten, som
cirkulerar järnet efter erytrofago-
cytosen. Bearbetad från publika-
tionen (18).
Liver
Muscle
Bone marrow
Plasma
Erythrocyte
Spleen
Fe
Duodenum
Fe in diet
10-20 mg/day
Unabsorbed Fe
18-19 mg/day
Absorbed Fe
1-2 mg/day
Body Fe loss
1-2 mg/day
Bild 2.
Hepcidinets aminosyrasekvens och struktur. Den
aminoterminala delen som samverkar med ferroportinet
är märkt med rött. Cysteinerna som bildar svavelbroar är
märkta med gult (C). Bearbetad från publikationen (19).
DTHFPI
C
IF
CC
G
CC
HRSK
C
GM
CC
KT
7 10 11 13 14 19
22 23
7
23
14
22
13
19
11
10
1...,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12 14,15,16,17,18,19,20,21,22,23,...40
Powered by FlippingBook