Tabell
l.
Medelvärden för albumin (g/l) med
olika metoder
Vecka
18
19
22
25
35
39
42
43
44
Im.nefe1o.
66,47
68,70
64,90
65,25
65 ,18
67,00
69,03
67,21
67,86
BCG
59,80
61,86
62,47
66,31
61 ,09
62,69
61 ,28
62,67
60,88
Finns det skillnader mellan olika
analysmetoders accuracy?
Ja, det verkade som att immunnefelometrisk
analys av albumin skulle ge högre resultat än
immunturbidimetri och BCG-metoder (tabell
l).
En uppföljning av vilka kalibratorer som an–
vänts visade emellertid att de laboratorier
som använder immunnefelometrisk metodik
använder sig av andra kalibratorer än de som
analyserar med BCG-metoder. Skillnaden kan
alltså mycket välligga i använda kalibratorer.
Detta är något som gruppen räknar med att
arbeta vidare med.
Vidareutveckling
Framtagningen av detta nationella kvalitets–
säkringssystem för proteiner - det första na–
tionella systemet - har hittills resulterat i flera
positiva effekter. Vi hoppas att vad vi hört,
sett och kunnat sluta oss till tyder på ett ökat
kvalitetsmedvetande inom proteinanalysom–
rådet.
Vad som står närmast på tur är att införa
Cusum-plot som ett hjälpmedel att bättre kun–
na belägga det egna laboratoriets relativa ac–
curacy. Genom att plotta de ingående labora–
toriernas uppgifter om använd kalibrator, in–
strument etc. hoppas vi vidare kunna peka på
gemensamma problem. Vi är väl medvetna
18
om att en gemensam kalibratar vore
önskvärd. Ett sådant övervägande måste
emellertid baseras på internationella arbeten
och överenskommelser. Vi följer därför arbe–
tet inom IFCCs proteingrupp med största in–
tresse. Genom att Anders Carlström ingår i
den internationella gruppen har vår grupp di–
rekt och indirekt kunnat påverka det arbetet.
Sammanfattande synpunkter från gemensam
diskussion
Under kvällen deltog de flesta av deltagarna i
en diskussion av kvalitetssäkringssystemet
Nedan följer kortfattat några av synpunkterna
som framkom:
Målformulering
l. Det är viktigt att söka formulera målet
med verksamheten. Detta är en iterativ
process som alltså skall tas upp vid ett
upprepat antal gånger.
Teoretiska aspekter
2. Helst bör systemet vara fullständigt öppet
innebärande att förändringar med lätthet
skall kunna genomföras.
3. Det är viktigt att hålla fast vid att skilja på
kalibrering och kontroll. Om man börjar
ändra sin metod på basis av kontrollresul–
taten använder man kontrollen som kali–
brator.
4. Det finns ett starkt uttalat önskemål att få
fram åsatta värden (riktvärden) på kon–
trollmaterialet. Detta skall gruppen börja
arbeta med - i första hand gällande
HbA
1
c.
Beräkningsrutiner
5. Skall medelvärde eller medianvärde be–
räknas?
6. Kanske skulle det vara bättre att använda
icke-parametriska beräkningsrutiner?
Plottningsrutiner
7. I första hand skall vi införa Cusumplot.
8. Shewhartplot.
9. Multiple-boxplot.
10. Former för linearitetskontroll vore värde–
fullt.
Klinisk kemi
i
Norden
