Den 12 februari 1990 diskuterade SCE på
ett möte i Oslo än en gång de praktiska detal–
jerna infår en övergång. Man kom fram till att
till den XXII Nordiska Kongressen i Klinisk
Kemi i juni 1990 skall SCE ha tagit fram föl–
jande:
l.
Referensområden får ASAT, ALAT samt
GT.
2. Järnfåra ett antal kommersiella enzymrea–
gens en!. ECCLS-»standards» och om möj–
ligt ge en översikt över applikationen av
ECCLS-metoder på några av de vanligast
förekommande analysatorerna.
3. I samarbete med NFKKs nya metodkom–
mitte framlägga en plan får införandet av
de nya metoderna under hösten 1990.
Det vore naturligtvis önskvärt om man kunde
markera införandet av de nya metoderna och
får vissa analyser även nya referensområden
genom att samtidigt infåra SI-enheten katal.
Av de Nordiska länderna är det bara Sverige
som infört denna enhet. l själva verket är Sve–
rige det enda europeiska land som har infårt
katal. Det finns en stark opinion som anser att
katal ej bör infåras innan det finns gemensam–
ma europeiska metoder för samtliga aktuella
enzymmetoder. Ärendet lämnas till de natio–
nella fåreningarna får beslut.
VARFÖR ÄR EN ÖVERGÅNG TILL
ECCLS-METODER ÖNSKVÄRD?
Metoderna medför följande fördelar:
- Metoderna ligger så nära »the state of the
art» , dvs. IFCC-referensmetoder som det är
möjligt.
- Vi får en harmonisering i Europa och där–
med gemensamma referensområden och di–
rekt jämförbarhet mellan data från olika
länder.
6
- Genom pyridoxalaktiveringen erhålles rik–
tigare aminotransferasvärden, speciellt hos
dåliga patienter.
- Det vattenlösliga GT-substratet tillåter op-
timering av reaktionen.
Industrin har ju dessutom aviserat att man
tänker lägga ner tillverkningen av de av SCE
rekommenderade reagensen.
Nackdel:
- Den relativt långa fårinkubationen med py–
ridoxalfosfat kan medfåra problem med
viss apparatur.
HUR SER FRAMTIDEN UT?
Ovanstående förslag omfattar endast de fyra
nämnda enzymerna.
Alkaliskfosfatas och lak–
tatdehydrogenas analyseras som tidigare med
gängse SCE-metod.
IFCC's Expert panel on
Enzymes är fortfarande aktiv och fårväntas
komma med referensmetoder får laktatdehyd–
rogenas och amylas. IFCC har dessutom en
rekommenderad metod för alkalisk fosfatas
där metalljonbufferten dock är patenterad av
Merck. Vad man kan förstå dröjer det ännu
ett bra tag innan det finns accepterade
ECCLS-metoder får dessa enzym.
Den tyska enzymkommitten arbetar också
med dessa frågor och kommer att presentera
bruksmetoder får ALP , LD l , kolinesteras och
glutamatdehydrogenas på Analytica i Mi.in–
chen i år. ALP-metoden är baserad på an–
vändningen av metylglucaminbuffert.
När dessa metoder tas
i
bruk i Västtyskland
så kommer detta att ske i samarbete med de
stora reagenstillverkarna. Metoderna kan får–
väntas få stor spridning och SCE kommer att
fålja denna utveckling. Möjligen kan man tän–
ka sig en fortsatt europeisk harmonisering
med utgångspunkt i dessa metoder.
Klinisk Kemi
i
Norden l, 1990
