diagnostik och styrning av terapi vid hypox–
iska tillstånd. Figur 6 visar ett tidsfårlopp i
samband med att man stryper blodforsärj–
ningen till en viss del av hjärnan. Den anaero–
ba metabolismen leder till ansamling av !aktat
och hämningen av oxidativ fosforylering i mi–
tokondrierna leder till ATP-adenin-nedbryt–
ning med bildning av adenosin, inosin och
hypoxantin som foljd.
Gastrointestina/a peptidhormoner och
neuropeptider
Genom insatser av Gudmar Lundqvist och
medarbetare hade Uppsalalaboratoriet tidigt
tillgängligt ett omfattande spektrum av ana–
lysmetoder får denna typ av substanser. Ge–
nom utveckling av metoder får bestämning av
specifika och generella markörer får neuroen–
dokrina tumörtillstånd har diagnostiken får–
bättrats samt nya behandlingsmetoder kunnat
utvärderas. Genom positiva resultat har vår–
den av patienter med peptidhormonproduce–
rande tumörer kunnat utvecklas till en riks–
specialitet vid Akademiska sjukhuset. Men
tillgången till analysmetoder har också gjort
det möjligt att hos människa studera funktio–
nella samband mellan olika peptidhormoner
t. ex. somatostatin och insulin och tillväxthor–
mon.
Erytrocytmetabolism och purinomsättning
En omfattande studie har bedrivits under
många år tillsammans med Blodcentralen vid
Akademiska sjukhuset (eller Avdelningen for
klinisk immunologi och transfusionsmedicin
som den nu heter) får att forbättra forvarings–
betingelserna får erytrocyter vid
+
4
C.
Resul–
taten har bl. a. lett till att adenin nu tillfårs
fcirvaringslösningarna. För introducerandet
av adenin krävdes undersökningar av dess
metabolism och dessa undersökningar av pu–
riners metabolism hos människa har sedan
fortsatts av Frank Niklasson, Geert van Waeg
och Torgny Groth. Detta har bl. a lett fram till
en funktionsundersökning med allopurinol
och en matematisk datamodell som beskriver
denna del av purinomsättningen.
Klinisk Kemi i Norden l, 1990
Futurologiska anmärkningar
Många klagar över att den kliniska kemins
framtid är höljd i dunkel och att många upp–
gifter som tidigare hörde till den kliniska ke–
min nu tagits över av discipliner som uppstått
genom subspecialisering. Det finns vidare en
oro får att den s. k. ))torrkemim) skall leda till
en for sjukvården dyr och okontrollerad ana–
lysverksamhet och många laboratorieassis–
tenter menar att morgondagens arbetsplatssi–
tuation är osäker. Samtidigt genomgår hela
sjukvården i samhället en omprövning där
gamla axiom ställs på huvudet och där man
känner en stor oro får finansieringen. Om
man tittar på utvecklingen under den gångna
30-årsperioden och fårsöker extrapolera kan–
ske man vågar göra följande prognoser får
framtiden:
l. Totalantalet analyser kommer ej att öka
men det blir fler analystyper och man kom–
mer att utveckla metoder som är mer speci–
fikt inriktade mot ))Sjukdomsprocessem).
2. Mer inriktning mot ))the critical care medi–
cine)) och mot funktionsundersökningar
där man kommer att följa tidsfårlopp med
biodynamiska modeller. Bland annat detta
kräver forbättrad samverkan mellan klinik
och kliniska laboratorier.
3. De metodologiska skillnaderna mellan de
laboratoriemedicinska disciplinerna mins–
kar. Ökat samarbete.
4. Analystekniskt en utveckling som går dels
mot små, perifert användbara utrustningar
som är enkla att handha men kostsamma
per analys och dels mot stora, snabba och
analysbilliga utrustningar med datorstött
svarsdistributionssystem.
5. Skärpt konkurrens mellan privata labora–
torier och den allmänna sjukvårdens labo–
ratorieorganisation.
Detta innebär att framtiden får den kliniska
kemin bör bli spännande och full av utma–
nmgar.
15
