![]()
25
| 3 | 2008
Klinisk Biokemi i Norden
(Fortsætter side 26)
inblandade aktörer för den komplexa process som
ligger bakom ett provsvar och tillvaratar också den
erfarenhet om kvalitetsarbete som sedan lång tid
finns inom de flesta laboratorieverksamheter.
Väl utarbetade kvalitetsindikatorer är nödvändiga
för att samla grunddata och därefter kunna visa på
en förbättring. Exempel på sådana indikatorer kan
vara svarstid, förnyad provtagning, felmärkning och
hemolys. Förslag på lämpliga variabler finns tidigare
publicerade [23-25]. Statistisk processtyrning är ett
användbart verktyg inom sjukvården [26] och kan
vara ett lämpligt sätt att presentera och utvärdera kva-
litetsindikatorerna på, exempelvis för återkoppling till
personal på gruppnivå.
Ett önskvärt utförande för många av de felaktigheter
som rapporteras, exempelvis stas och vila, har varit
kända under lång tid. Resultaten från avhandlingen
visade ingen tydlig koppling mellan vidareutbildning
eller dokumenterade rutiner och bättre rapporterad
provtagning. Det är därför viktigt att personal med
kunskap om förändringsarbete medverkar i åtgärder
för ökad patientsäkerhet i den preanalytiska fasen.
Arbetet sker lämpligen lokalt enligt tidigare beskrivna
principer [27, 28], med utvärdering i mindre skala
innan en storskalig implementering.
Pappersbaserade remisser bör ersättas med datori-
serad remisshantering för att eliminera de uppenbara
risker som en manuell hantering av remisser innebär.
Detta bör dock ske under noggrann övervakning,
eftersom oväntade fel kan tillkomma [29]. Eftersom
preanalytisk information kan skilja sig något åt mel-
lan olika informationskällor bör dessa anpassas där
det är möjligt. Befintliga avvikelserapporteringssystem
bör övervakas, så att de verkligen leder till förbättrad
patientsäkerhet. I annat fall bör alternativa angrepps-
sätt övervägas.
En tydlig prioritering på ledningsnivå har betydelse
för positiva utfall inom kvalitet och patientsäkerhet
[30]. Ledningen för sjukvården bör därför markera att
god kvalitet alltid ska prioriteras i det dagliga arbetet
och att blodprovstagning är en betydelsefull uppgift,
exempelvis genom att tillföra tillräckliga resurser för
ett förbättringsarbete. Ett vetenskapligt angreppssätt i
ett förbättringsarbete kan säkerligen underlätta för att
fånga ledningens intresse.
Framtida forskning
Resultaten från avhandlingen visar på behovet av fram-
tida forskning. I första hand gäller det kartläggning
och publicering av grunddata för hela processen från
beställning av analys till tolkning av provsvar (Figur
1). I detta arbete kan kvalitetsindikatorer och enkäter
användas. Nästa steg är att utforma och utvärdera
interventioner som förbättrar denna process, i första
hand för patienten, men även för övriga involverade
aktörer. Kvalitativa studier kan då vara värdefulla för
att ge ökad förståelse för personalens och patientens
situation. Med ett systematiskt angreppssätt ökar möj-
ligheten att sprida positiva och negativa erfarenheter
från förbättringsarbetet [27]. Patientnära analyser är
ett annat viktigt område som troligen kommer att få
ökad betydelse de närmsta åren.
Sammantaget rekommenderas alla enheter att
undersöka den egna provtagningen och provhante-
ringen som en del i ett processorienterat förbättrings-
arbete, framför allt avseende manuella moment som
inte enkelt kan ersättas med tekniska lösningar.
Referenser
1.
Carraro P, Plebani M. Errors in a stat laboratory:
types and frequencies 10 years later. Clin Chem
2007;53:1338-42.
2.
Kalra J. Medical errors: impact on clinical labo-
ratories and other critical areas. Clin Biochem
2004;37:1052-62.
3.
Wiwanitkit V. Types and frequency of preanalyti-
cal mistakes in the first Thai ISO 9002:1994 certi-
fied clinical laboratory, a 6 - month monitoring.
BMC Clin Pathol 2001;1:5.
4.
ValensteinPN, Raab SS,WalshMK. Identification
errors involving clinical laboratories: a College of
American Pathologists Q-Probes study of patient
and specimen identification errors at 120 institu-
tions. Arch Pathol Lab Med 2006;130:1106-13.
5.
Quillen K, Murphy K. Quality improvement to
decrease specimen mislabeling in transfusion
medicine. Arch Pathol Lab Med 2006;130:1196-
8.
6.
Murphy MF, Stearn BE, Dzik WH. Current per-
formance of patient sample collection in the UK.
Transfus Med 2004;14:113-21.
7.
Kouri T, Siloaho M, Pohjavaara S,
et al.
Pre-
analytical factors and measurement uncertainty.
Scand J Clin Lab Invest 2005;65:463-75.
8.
Tolonen H, Ferrario M, Kuulasmaa K. Standardi
