![]()
24
| 3 | 2008
Klinisk Biokemi i Norden
(Fortsat fra side 20)
Resultaten visade att en mycket liten del av per-
sonalen hade fått vidareutbildning i provtagning.
Samtidigt ville en stor andel få sådan utbildning och
även ta ett ökat ansvar för att förbättra provtagningen.
Provtagningspersonalen, som nästintill uteslutande
var kvinnor, ansåg att provtagning inte var en priori-
terad uppgift på avdelningarna.
Det förefaller som att de felaktigheter som rap-
porteras i avhandlingen inte i första hand beror på
den enskilda provtagaren eller dennes grundutbild-
ning. Resultaten verkar snarare ha kopplingar till
sjukvårdsorganisationens inställning till kvalitet i
allmänhet och provtagningens betydelse i synnerhet.
Provtagningspersonalen vill göra rätt men får inte
nödvändigt stöd från sjukvårdens organisation. Detta
är anmärkningsvärt, eftersom ett stort antal blodpro-
ver analyseras varje år och provresultaten har stor
betydelse för patientens vård. Resultaten visar därför
att det är viktigt med ett systemperspektiv vid ett
framtida förbättringsarbete.
Preanalytisk påverkan av transport med rörpost
Preanalytisk påverkan av rörpost undersöktes en
experimentell delstudie [21]. Parade venprover (två
citrat och två EDTA) togs från friska försökspersoner
före och efter en veckas behandling med 75 mg ace-
tylsalicylsyra. Ett prov transporterades med rörpost
och ett prov stannade kvar på laboratoriet.
Resultaten visade att rörposttransport inte kliniskt
påverkar vanliga hematologiska och koagulationspa-
rametrar. Inte heller trombocytfunktionsanalys med
PFA-100® påverkades, tvärtemot vad som antytts i
en tidigare studie [22]. Däremot koagulerade blodet
snabbare vid analys av helblodskoagulation med
tromboelastografisk teknik (TEG-5000®). För sådana
specialanalyser bör provet transporteras manuellt, för
att undvika feltolkning av provresultaten.
Möjligheter till förbättrad patientsäkerhet
Resultaten från avhandlingen väcker frågan om hur
patientsäkerheten i den preanalytiska fasen kan för-
bättras. Samarbete mellan vårdavdelningar och labo-
ratorier, exempelvis med återkoppling av registrerade
fel, kan minska preanalytiska fel [5, 23]. Resultaten
i avhandlingen talar för att laboratoriepersonalen
utför en bättre provtagning. De bör därför ses som en
värdefull resurs i ett förbättringsarbete, även om vissa
moment bör kunna utvecklas även på laboratorierna.
Ett samarbete ökar troligen medvetenheten hos alla
Foto: Ingunn Torsteinsdottir. Landmannalaugar, Island
