![]()
29
| 4 | 2007
Klinisk Biokemi i Norden
Hvad kan der ifølge Stenman så gøres?
– Mere kaffe, dvs. bedre kontakt til klinikerne.
– Overbevise politikerne om, at høj standard inden-
for uddannelse, udvikling og forskning er nyttig
for fremtiden.
– Bedre indsats indenfor bioinformatik.
Tanken med denne figur er at illustrere klinisk
biokemis rolle i alle de skitserede sammenhænge:
Engagementet skal således ikke kun gælde den
forskningsrelaterede del, men også have den vigtige
kontakt til klinikerne, implementeringen samt for-
midlingen generelt som lige så vigtige del-elementer
i den klinisk-biokemiske pipeline.
Indlæg 3: Kommentarer til Mogens Hørders
indlæg i KBN
Hur framtiden inom klinisk kemi skall se ut är
något som berör oss alla inom denna disciplin och
inte enbart de äldre som enligt Mogens Hørder
och Lorenz Eldjarn brukar bli ombedda att sia om
den (3). Förhoppningsvis kan vi alla oavsett ålder
och bakgrund bidra till att den kliniska biokemin
utvecklas åt ett håll som gagnar både ett bra
forskningsklimat och klinisk rutinverksamhet.
Mogens Hørder påtalar fyra områden som bör
vidareutvecklas: analys-teknik, diagnostisk vali-
ditet, evidensdatabanker och biologiska system.
Ett alternativt sätt att förutspå framtiden kan vara
att se på de resurser och behov som finns idag och
som kan förutsägas finnas imorgon.
Mogens Hørder skriver att det krävs en rad
yrkesgrupper som tillsammans löser de komplexa
frågeställningar som uppstår inom klinisk bio-
kemi. Detta stämmer sannolikt, och vi har redan
idag en bred kompetens-plattform bestående av
kemister, biomedicinska analytiker, biologer och
läkare som arbetar sida vid sida inom den kliniska
biokemin. Den kliniske kemisten, med sin kemiska
och molekylärbiologiska kunskap och medicinska
bakgrund, kan se samband och möjligheter i den
dagliga verksamheten. Den kliniske kemisten
borde därför fungera som spindeln i nätet på
laboratoriet.
Ofta ingår laboratorieanalyser som en del i
vetenskapliga arbeten. Genom dessa skulle den
kliniske kemisten kunna stimulera forsknings-
intresset hos de övriga i laboratorie-teamet. Det
faktum att den kliniske kemisten har samma
utbildningsbakgrund och pratar samma språk som
sina läkarkollegor ute på kliniken skulle kunna
utnyttjas i större utsträckning. Den kliniske kemi-
sten skulle kunna fungera som konsult och vara
delaktig i författandet av publikationer inom en
rad specialiteter. Ömsesidiga möten där kliniker-
nas behov bollas mot våra resurser skulle också
kunna leda till nya möjligheter. Ökade kostnader
inom sjukvården leder t.ex. ofrånkomligt till ett
behov av preventiv verksamhet. För detta krävs
att laborativa diagnosiska markörer för bedöm-
ning av risk att utveckla sjukdom och uppföl-
jning av riskpersoner utvecklas. I arbetet med
denna preventiva diagnostik spelar klinisk kemi
en direkt avgörande roll och kommer sannolikt
att kunna göra det även i framtiden. Utveckling
och testning av nya läkemedel är ytterligare ett
expansivt område som kommer att kräva både
nya tekniker och aktuell kunskap, vilket vi kan
tillhandahålla inom klinisk kemi. På det moderna
kliniska kemiska laboratoriet med den goda kva-
litetssäkring och dokumentation som finns har
vi förutsättningar att konkurrera med industrin i
utvecklingen av nya metoder och mer grundläg-
gande forskningsupptäckter.
Mogens Hørder skriver att det behövs kom-
petenscenter med biokemiskt kunnande för att
hantera biobanker och databaser. Lämpligen sker
detta genom nordiskt samarbete, något som vi har
erfarenhet av redan idag t.ex. genom NORIP och
arbetet med gemensamma referensintervall.
Med tanke på allt mer subspecialisering och tids-
brist inom sjukvården måste den kliniske kemisten
ta sitt ansvar, men också se som en möjlighet, att
på ett didaktiskt sätt fungera som en länk mellan
molekylärbiologi, biokemi och klinisk verklighet.
Den kliniske kemisten spelar en stor roll i fram-
tiden om vi inser vår möjlighet att påverka och
driva forskning och utveckling framåt. Genom att
öppet visa vår kompetens, entusiasm och nyfiken-
het kan vi engagera kollegor inom klinisk kemi
och inom andra specialiteter.
Udvalgte budskaber fra ”de vise”
Udvalgte aspekter for klinisk biokemi bør frem-
hæves, som de erfarne kursusledere fik æltet lidt
rundt i under turen.
Under et at de første seminarer blev alle spurgt
om hvorvidt klinisk biokemi var deres primære
(Fortsætter side 30)
