![]()
26
| 4 | 2003
Klinisk Biokemi i Norden
Så fick vi bättre logistik och kortare svarstider
Eva Mauritzson,
Biomedicinsk analytiker Specialansvar, Klinisk kemi Universitetssjukhuset MAS, Malmö.
eva.mauritzson@klkemi.mas.lu.se
Transport av prov är en av flera viktiga preanalytiska
faktorer, de faktorer som spelar stor roll för att det slut-
liga analysresultatet skall bli korrekt. I en metaanalys
visar författarna att mer än 50 % av de fel som uppstår
inom laboratoriemedicin beror på preanalytiska fel.
(Bonini P, Plebani M, Ceriotti F, Rubboli F. Errors in
laboratory medicine. Clin Chem 2002;48(5):691-8).
Våren 2000 blev jag ansvarig för extern logistik
på Klinisk kemi, Universitetssjukhuset MAS i Malmö.
Snabbt insåg jag att logistik är ett komplext och mång-
facetterat ämne och bildade därför Laboratoriemedicin
transportgrupp. Gruppen består av åtta deltagare från
Klinisk mikrobiologi, Klinisk patologi och cytologi,
Klinisk kemi och Transporttjänst. Gruppen började därför
med förbättringsåtgärder för våra kunder i primärvården,
vi undersökte bl. a. vilka volymer som transporteras till
respektive laboratorium och vilka transporttiden vi hade.
Med dessa och andra kunskaper tog vi gemensamt
med primärvårdens medarbetare fram ett heltäckande
transportsystem. Ett modulärt system av transportlådor
med unika inreden för våra laboratorier utvecklades och
testades. Tillsammans med förbättrad logistik fungerar
systemet bra vid transport av prov på väg.
Slutenvårdens logistik
Med all erfarenhet från detta arbete riktade grup-
pen blickarna mot våra ”inhouse” prov, hur fung-
erar logistiken på UMAS? Vad finns det att göra
för att säkra kvaliteten vid provtransporter? Vid en
undersökning kunde vi visa på flera preanalytiska
felkällor. Transportsystemet innebar att postsektio-
nen hämtade och lämnade post samt hämtade labo-
ratorieprov inne på avdelningar och mottagningar.
I vissa fall på flera hämtställen inom avdelningen.
Proven kunde förvaras innan transport i tex. varma
sköljrum, kylskåp, sekretariat på skivbord ibland i
solljus, på hyllor eller brevkorgar i korridoren.
Beställarremisserna var i flera fall inte sekretesskyd-
dade. Proven förvarades i mer eller mindre överfulla
plastbägare, ibland stod provrören felvända. Prov till
våra olika laboratorier stod ibland i samma burk.
Detta hanteringssätt innebar också att postsektionens
medarbetare fick hantera och flytta omkring biologiskt
material och remisser. Post, prov och remisser från 97
hämtställen transporterades till postsektionens lokaler
där allt sorterades och placerades i transportbilar för
leverans till våra laboratorier.
Pilotprojekt för transporter
Gruppen startade ett pilotprojekt för att testa ett
helt nytt transportsystem och våra framtagna trans-
portförpackningar. Vårt mål/syfte var att:
• Optimera provtransporterna i syfte att minska de
preanalytiska felkällorna.
• Erbjuda utbildning i preanalytiska faktorer för
ökad kunskap och därmed säkrare analysresultat.
• Förbättra logistiken och därmed kortare svarstider.
• Förbättra arbetsmiljön för postsektionens med-
arbetare.
• Visa på vikten av rutiner och struktur kring prov-
hantering på avdelningar och mottagningar.
Pilotprojektet startade i en byggnad med 15 avdel-
ningar (b la. IVA och Akutklinik) och mottagningar.
Delar av projektgruppen informerade och disku-
terade med ledningsgrupper och avdelningarnas
medarbetare. Därefter utsågs kontaktpersoner på
avdelningarna och en referensgrupp bildades.
Ett låsbart högskåp av plåt placerades vid hissen
i kulverten. Avdelningarnas medarbetare placerade
prov med tillhörande remiss i respektive laboratories
