![]()
28
Klinisk Kjemi i Norden 4, 2002
vår kalibreringsrutin och våra specifika PK-
reagens, motsvaras av det INR som erhålls i
övriga världen. Riktigheten i ett internationellt
perspektiv är bl.a. av intresse för att kunna följa
internationella riktlinjer för INR och för att kunna
deltaga i internationella studier. Med vår äldre
svarsrapportering, som gavs med procent, var det
inte helt lätt att omvandla resultatet till INR då
sambandet mellan PK% och INR var oklart.
På vissa speciallaboratorier för koagulation hade
man dock sedan flera år innan övergången delta-
git i internationella externkontrollprogram med
rapportering enligt INR. INR-värdet beräknades
då manuellt enligt gällande WHO-krav. Efter
introduktionen av ny PK-kalibrering och över-
gången till INR har en förbättring i internationell
samstämmighet observerats. Ett annat och mer
påtagligt stöd för att den svenska kalibreringsme-
toden är både reproducerbar och leder till god
internationell samstämmighet har erhållits i en
multicenterstudie i Sverige och Norge genom att
analysera ett antal internationella kalibratorer
med åsatta INR-värden under en följd av år. De
INR-värden som erhållits har inte visat på någon
drift i kalibreringen och stämt mycket väl överens
med de värden som åsatts av internationellt
erkända laboratorier (7). Detta visar att de INR-
värden som vi idag levererar från våra laborato-
rier i Sverige väl motsvaras av de internationella.
De svenska resultaten med en spridning mellan
laboratorier på 4-6%, står sig mycket väl i en
internationell jämförelse. Större fältstudier som
utförts under senare år i bl. a. Italien, Kanada och
Storbritannien visar att CV för konventionell INR
bestämning ligger på 9-12% (8-10). I dessa fält-
studier har man också visat att lokal kalibrering
med plasmor med noggrant åsatta INR-värden
signifikant förbättrar samstämmigheten mellan
laboratorier. Trots detta har ett sådant kalibre-
ringsförfarande inte fått någon större spridning
internationellt. I Danmark har man dock sedan
flera år goda erfarenheter av kalibrering av PK-
metoden med en specifik ISI-kalibrator (11).
Kalibratorn åsätts ett INR-värde på traditionellt
vis med ett referenstromboplastin och distribueras
som färskfrusen plasma och används tillsammans
med en "normalplasma" för att beräkna ett lokalt
ISI-värde. Erfarenheter från Danmark visar på en
Referenser
1) QuickAJ. The prothrombin in hemophilia and in
obstructive jaundice. JBiol Chem1935; 109: 73-4.
2) Owren PA. A quantitative one stage method
for the assay of prothrombin. Scand J Clin
Lab Invest 1949; 1: 81.
3) Owren PA., Aas K. The control of dicumarol
therapy and the quantitative determination of
prothrombin and proconvertin. Scand J Clin
Lab Invest 1951; 3: 201-8.
4) WHO Expert Committee on Biological Stan-
dardization. Twenty-eighth Report. Geneva.
World Health Organization, 1983 (WHO
Technical Report Series, No. 610).
5) Poller L., Hirsch J. Laboratory monitoring of
anticoagulants. In Oral anticoagulants. (Poller
L., Hirsch J., eds.). NewYork.Arnold 1996: 49-64.
6) Egberg N, Hillarp A, Johnsson H, Lindahl T,
Stigendal L. Samordnad svensk övergång
rekommenderas under 1999. Protrombin-
komplexmätning bör anges som en kvot, inte
i procent. Läkartidningen 1999; 96: 2489-91.
7) Lindahl LT, Egberg N, Hillarp A, Ødegaard
RO, Edlund B, Svensson J, Sandset PM,
Rånby M. INR calibration of Owren type
prothrombin time assays based only on normal
plasma samples. 2002 (submitted, Clin. Chem.).
8) Brien WF, Baskerville JC, Taberner DA,
Crawford L. Calculation vs calibration curve
for INR determination. Results from an inter-
laboratory proficiency scheme. Am J Pathol
1999; 111: 193-201.
9) Chantarangkul V, Tripodi A, Cesana BM,
Mannucci PM. Calibration of local systems
with lyophilised calibrant plasmas improves
interlaboratory variability of the INR in the
Italian external quality assessment scheme.
Thromb Haemost 1999; 82: 1621-6.
10) Kitchen S, Jennings I, Woods TAL, Preston
FE. Local Calibration of international nor-
malised ratio improves between laboratory
agreement: Results from the UK national
external quality assessment scheme. Thromb
Haemost 1999; 81: 60-5.
11) Kynde K, Raabo E. Extern kvalitetssikring af
koagulationsanalyser i Norden. Resultater fra
den første nordiske prøveudsendelsen. Klin
Kem Norden 1994; 6: 43-6.
