![]()
38
| 2 | 2007
Klinisk Biokemi i Norden
39
| 2 | 2007
Klinisk Biokemi i Norden
Beräkning av referensintervall är ett återkomman-
de arbete för alla oss som arbetar på laboratorier.
När man har analyserat sina prover och börjar
titta på resultaten så uppstår i regel frågan om
materialet är normalfördelat eller inte och vilken
metod man skall använda för att beräkna referens-
intervallen. Är det tillräckligt många prover för att
använda sig av icke-parametriska beräkningareller
kan vi använda ass av beräkningar som bygger på
att materialet är normalfördelat. Jag misstänker att
många laboratorier i likhet med oss inte har några
RefVal 4.0
Tips om ett användbart program för beräkning av referensintervall
Anders Larsson
Klinisk Kemi och Farmakologi, Akademiska Sjukhuset,Uppsala
E-post: anders.larsson@akademiska.se
exakta gränser för hur “normalfördelad” ett refe-
rensmaterial skall vara för att kallas normalförde-
lat. Ett sätt att komma runt detta är att använda ett
dataprogram för beräkning av referensintervallen
som även gör bedömningen av fördelningen inom
materialet.
Jag har under de senaste åren använt mig av
RefVal (senaste versionen är RefVal 4.11 som
är Windowsbaserad) för beräkning av referens-
intervall. Det är ett program som utvecklats av
Helge Erik Solberg och som bland annat använts
för beräkningar av referensintervall för en del
av analyserna i NORIP materialet (http://www.
furst.no/norip/reports/elektro/electroreport.html).
Beräkningarna i programmet sker i överens-
stämmelse med IFCCs kriterier för beräkning av
referensintervall.
Programmet är enkelt att arbeta med. Ofta har vi
våra resultat i ett Excel dokument. Man kan utgå
från en Excel kolumn som man sparar ned som en
.txt fil som RefVal sedan kan bearbeta. Enda nack-
delen verkar vara att jag måste se till att det inte
finns tomma rader i .txt filen för då får jag felmed-
delanden, men det är löst i den senaste versionen
av RefVal. Programmet gör sedan transformeringar
för att åstadkomma en normalfördelad distribution
(för den parametriska beräkningen av referensin-
tervallet) av referensintervallet, kontrollerar om
fördelningen uppfyller kraven på en normalförde-
lad distribution och beräknar referensintervall med
konfidensintervall (konfidensintervallet kan man
lätt bestämma själv men jag använder förinställ-
ningen på 90%). Programmet beräknar normalt
referensintervallet med tre olika metoder: parame-
trisk beräkning, icke-parametrisk beräkning och
bootstrap beräkning. Det krävs >119 individer om
man använder sig av traditionellt ickeparametriskt
test, men den ickeparametriska bootstrap beräk-
ningen kan göras på färre individer. Man får också
en redovisning av hur programmet har transfor-
merat värdena och plottar på transformerad och
icke-transformerad fördelning. I programmet finns
det en funktion för att eliminera outlayers om man
så önskar.
Normalt använder jag mig av bootstrap beräk-
ningarna (baserat på 500 beräkningar) för att
beskriva referensintervallet då det skall vara den
bästa av de tre metoderna, men i regel är det en
god överensstämmelse mellan de olika beräk-
ningsmodellerna. Genom att många av parame-
trarna i programmet är förinställda och anpassade
för att just beräkna referensintervall så är pro-
grammet mycket mer lättarbetat än traditionella
statistikprogram.
Det finns ej någon firma som säljer RefVal men
det går att beställa programmet direkt från Helge
Erik Solberg via nedanstående mailadress.
Helge Erik Solberg, e-mail: heesolbe@online.no
Referencer
Harris EK, Boyd JC. Statistical bases of refe-
rence values in laboratory medicine. New York:
Marcel Dekker, 1995:23–39.
International Federation of Clinical Chemistry.
Approved recommendation (1987) on the theory
of reference values. Part 5. Statistical treatment
of collected reference values. Determination
of reference limits. J Clin Chem Clin Biochem
1987;25:645–56.
National Committee for Clinical Laboratory
Standards. How to define and determine refe-
rence intervals in the clinical laboratory;
approved guideline. NCCLS Document C28-A
(ISBN 1-56238-269-1). Villanova, PA: NCCLS,
1995;15:1–59.
Shultz EK, Willard KE, Rich SS, Connelly DP,
Critchfield GC. Improved reference interval
estimation. Clin Chem 1985;31:1974–8.
Solberg HE, Grasbeck R. Reference values. Adv
Clin Chem 1989;27:1–79.
Solberg HE. RefVal: a program implemen-
ting the recommendations of the International
Federation of Clinical Chemistry on the sta-
tistical treatment of reference values. Comput
Methods Programs Biomed 1995;48:247–56.
Solberg HE. The IFCC recommendation on esti-
mation of reference intervals. The RefVal pro-
gram. Clin Chem Lab Med. 2004;42(7):710-4.
Solberg HE, Lahti A. Detection of outliers in
reference distributions: performance of Horn’s
algorithm. Clin Chem 2005;51:2326–2332.
Errata
Under omtalen af Kristoffer Hellsing-prisen
2006 i Klinisk Biokemi nr. 1, 2007 p. 30 har der
desværre indsneget sig nogle fejl.
Kristoffer Hellsing døde i marts 2000, ikke som
anført i 2004.
SEQLA-projektet som var forgængeren for
EQUALIS indledtes i 1992. EQUALIS blev
grundlagt i 1995. Tak til Gunnar Nordin for
korrektionen.
Palle Wang
Foto: Henrik Alfthan
