Ett nytt internationellt referensmaterial för
proteiner
i
humanserum
S. Blirup-Jensen, A. Carlström, P.J. Svendsen, S. Baudner, J. Bienvenu, AM. Johnson, R.F. Ritchie,
AM. Ward and J.T. Whicher.
Ett nytt internationellt humant referensmaterial för
proteiner finns sedan juni 1993 att tillgå från Euro–
pean Bureau Communitaire de Reference(BCR)
och College of American Pathologists(CAP) och
går under under olika beteckningar: CRM 470
eller RPPHS, Iot 91/0519 beroende på om det
levererats i Europa eller i USA. Dettamaterial som
är certifierat av ovanstående instanser har tagits
fram av Kommitteen för Plasma ProteinStandardi–
sering inom International Federation for Clinical
Chemistry (IFCC) och delats i två delar.Materialet
är avsett att användas som en matrixreferens från
vilken värden skall överföras till kalibratorer och
kontroller som rutinmässigt används vid kvantifi–
ering av serumproteiner med immunkemisk meto–
dik. När benämningen CRM 470 används i den
fortsatta texten avses CRM 470 och RPPHS.
Under de sista tio åren har ett stort antal referens–
material varit i bruk världen över. Dessa material
har åsatts värden med hjälp av ett flertal metoder
med utgångspunkt från flera olika primärstandar–
der. Detta har resulterat i att koncentrationsnivån
för ett och samma protein kan variera så mycket
som 50 tilllOO% beroende på slag av protein och
referensmaterial. Dessa variationer i proteinnivåer
har blivit uppenbara vid kartläggningar av analys–
kvaliteten både i USA och i Västeuropa
1
•
2
•
Även
om förklaringen till denna problematik är komplex
så bör bruket av ett enda internationellt referens–
material avsevärt reducera variabiliteten.
Kommitteen för Plasma Protein standardise–
ring inom IFCC startade 1989 en process som
inbegrep preparation, karaktärisering och kalibre–
ring av en ny sekundär matrix referenspreparation
för följande 14 plasmaproteiner: Transtyretin (pre–
albumin), albumin, orosomukoid
(a
1
-acid
glycoprotein),
a
1
-antitrypsin, ceruloplasmin,
haptoglobin,
a
2
-makroglobulin, transferrin, C3,C4,
IgG, IgA, IgM och C-reaktivt protein.
Klinislc kemi i Norden 4, 1993
I ett längre tidsperspektiv är kommitteens mål
att ta fram ett primärt referensmaterial med alla
proteinnivåer satta med referens till rena och väl
karaktäriserade proteiner. Bland de ovan listade
proteinerna är för tillfållet sådana proteiner endast
tillgängliga i begränsad omfattning. Kommitteen
bedömde situationen sådan att det brådskade med
att ta fram ett kalibratormaterial och beslöt därför
1989 att producera en referenspreparation kalibre–
rad mot relevanta material från World Health
Organization (WHO) beträffande Internationella
Enheter(IU) och mot nedan uppräknade material
beträffande massakoncentration:
l.
Renade proteiner för transtyretin,
a
1
-
antitrypsin, orosomukoid och transferrin. Dessa
proteiner preparerades av Proteinlaboratoriet vid
Köpenhamns Universitet samt Klinisk kemiska
laboratoriet vid Malmö Allmänna Sjukhus enligt
protokoll framtagna av medlemmar i IFCC
kommitteen( S. Blirup-lensen och P.J. Svendsen)
respektive doc Jan-Olof Jeppsson.
2. WHO's referensmaterial för C-reaktivt pro–
tein med den förutsättningen att l IU är ekvivalent
med l mg.
3. För övriga proteiner användes US National
Reference Preparation for SerumProteins(USNRP)
Tidigare referensmaterial
1967prepareradeRoweochmedarbetareenserum–
pool i syfte att skapa "the first International Stan–
dard for any plasma protein - the immunoglobu–
lins". En del av denna pool, batch 67/86, fick status
som WHO's immunglobulin standard och ampull–
erades och frystorkades vid National Institute for
Biologkal standards andControl i London. WHO' s
standard 67/86 definierades så att den innehöll l 00
IU per ampull av vart och ett av de tre immun–
globulinerna. Återstoden av serumpoolen prepare-
9
