38 |
Klinisk Biokemi i Norden · 3 2016
Uppsala har ersatt Roche immunologiska
albuminmetod med BCP metod på grund av
skillnader i kalibrering
Johanna Helmersson-Karlqvist
1
, Mats Flodin
1
, Aleksandra Mandic Havelka
2
,
Xiao Yan XU
1
och Anders Larsson
1
1
Avdelningen för Klinisk Kemi och Farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
2
Avdelningen för klinisk kemi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige
Introduktion
Albumin är det vanligast förekommande plasma-
proteinet hos människa, som står för 50-60% av den
totala mängden av proteiner. Serumalbuminkoncen-
tration används ofta som en markör för proteinstatus
och protein malnutrition (1). Albumin används också
som en prognostisk markör. Prognostiska plasma
biomarkörer är av stort kliniskt värde på grund av
deras tillgänglighet. Albumin har visat sig vara en
prognostisk markör i olika cancerformer (2,3). Det är
också en prognostisk markör hos patienter med njur-
sjukdom, geriatriska patienter, höftfrakturer, breda
sjukhuspopulationer, och allmänna populationer (4).
Ofta använder man sig av internationell beslutsgrän-
ser vid riskbedömning vilket gör att det är viktigt att
kalibreringen av dessa metoder är korrekta.
Albumin brukar mätas med färgbindningsmeto-
der såsom bromkresolgrönt (BCG) eller bromkre-
solpurpur (BCP) eller med immunologiska analyser.
BCG-metoder har rapporterats överskatta albumin på
grund av påverkan av akutfasproteiner (5,6) medan
BCP-metoder har visat sig ha en god överensstäm-
melse med immunologiska albuminmetoder i olika
studier (7,8). Kalibreringar av nuvarande kommer-
siella albuminanalyser är spårbara till den interna-
tionella proteinkalibratorn ERM-DA470k/IFCC (9).
Med samma kalibrator bör därför metoderna kunna
uppvisa god överensstämmelse.
För något år sedan noterade vi i Uppsala att albu-
minresultat med den immunologiska metoden på
Cobas c501 och BCP-metoden på Architect 16000
skilde sig när vi analyserade färska patientprover. Vi
uppskattade skillnaden till ca 3 g/L vilket vi uppfat-
tade som en för stor skillnad för att vara acceptabel.
Av tradition har vi använt oss av en immunologisk
albuminmetod för albuminbestämningar i sam-
band med proteinelektroforeser medan vi haft en
färgbindningsteknik för övriga plasmaalbuminana-
lyser. Den immunologiska metoden är endast till-
gänglig dagtid medan färgbindningsmetoden ana-
lyseras dygnet runt. Det gör att samma patient kan
få albumin bestämt med två olika metoder vilket
också ökar behovet av samstämmighet. Vi bestämde
oss därför för att jämföra de två metoderna när-
mare med patientprover. Vi ville också jämföra
överensstämmelsen mellan de två metoderna på olika
albuminnivåer eftersom det tidigare rapporterats att
färgbindningsmetoderna framförallt ger för höga
värden vid låga albuminkoncentrationer.
Material och metoder
Albuminresultat där det fanns beställningar för
både BCP-bestämning och immunologisk bestäm-
ning på samma remiss extraherades från labora-
toriedatasystemet på avdelningen för klinisk kemi
och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
