42 |
Klinisk Biokemi i Norden · 4 2015
Patientnära analyser ur ett nordiskt perspektiv
Anders Larsson
Klinisk Kemi och Farmakologi, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Patientnära analyser är ett av de
områden inom våra laboratorier
som bedöms växa snabbast under
de kommande åren. Minskade
sjukvårdsresurser och patientkrav
på snabbare utredningar gör att
kraven på snabbare laboratoriesvar
ökar. Dagens internetgeneration
är van att information är en musklickning bort och
förväntar sig att få omedelbara svar eller åtminstone
inom några millisekunder. Från politikerhåll finns det
också en vision om ”one-visit clinics” dvs patienten
behöver bara komma en gång till sjukvården och hela
utredningen och behandlingen sker vid detta besök.
Bra för patienten och billigare för sjukvården! Dessa
önskemål kommer att fortsätta att bidra till en ökad
användning av patientnära analyser (PNA). Man räk-
nar tex i USAmed att PNA analyserna kommer att öka
med >15% per år under de närmaste åren (1).
Kraven på patientnära analyser regleras bland annat
i: In vitro-diagnostik - Patientnära analyser - Krav på
kvalitet och kompetens (ISO 22870:2006) (2). Avsikten
är att denna ISO standard skall användas tillsammans
med ISO 15189 som ju är en standard som är välbekant
för oss på sjukhuslaboratorierna. Det finns däremot
inga specifika standarder för analyser som patienterna
utför själva. Vi har också väldigt begränsad kunskap
om så kallade hemtester som patienterna köper själva
via nätet eller apoteket. I Sverige ser vi mer och mer
reklam från apoteket där man marknadsför tester
direkt till patient. ”Gör ett allergitest på Apoteket.
Ett stick i fingret och du får svar inom 20 minuter.”
Man marknadsför också glutentester med små gubbar
från yttre rymden. Det har förekommit en del kritik
mot testerna och marknadsföringen. Nu senast gällde
det de allergitester som apoteket marknadsför (http://
-
doms-ut). Det förefaller enligt min uppfattning som att
apoteket kanske har större kunskap kring läkemedel
än laboratorietester.
PNA analyser består av en mängd olika instrument
från små instrument/stickor som får plats i handen
till stora instrument och man kan finna dem i en
mängd olika miljöer från intensivvårdsavdelnigar till
patienternas hem. De vanligaste testerna är sanno-
likt blod glukos och hemoglobin men det finns även
graviditetstester, hjärtmarkörer, koagulationstester,
infektionsmarkörer (tex tester för streptokocker typ A,
HIV och malaria). Några tester som jag tror kommer
att komma under de närmaste åren är TSH och NT-
proBNP/BNP. Den nya bildanalystekniken kommer
sannolikt också möjliggöra patientnära analyser av
blodstatus med engångskasetter. Det kommer troligen
vara knepigt att göra fullständig diffräkning av vita
blodkroppar på grund av många larm/flaggor (?) men
en fullständig röda bild med MCV och MCHC skulle
sannolikt vara värdefullt vid utredning av anemier i
primärvården utan alltför frekventa larm.
Den stora vinsten med patientnära analyser är
kortare svarstider och kanske också mindre stress hos
beställaren då det är lättare att se var i analyskedjan
som provet befinner sig. När provet skickas upp till
ett större laboratorium så har man sämre kontroll
på när man kommer få svaret och det kan leda till
stress (och irritation) när man behandlar svårt sjuka
patienter. Med det patientnära instrumentet som
finns i undersökningsrummet kan man själv titta
var i analysprocessen provet är och man vet exakt
när svaret kommer och man kan därigenom lättare
planera verksamheten.
PNA eliminerar i regel tidskrävande transporter.
Transporttiden för primärvårdsprover står för den
största delen av den totala analystiden mätt från
provtagning till rapporterat svar. Vi brukar räkna
med att det är svårt att motivera en patient att vara
kvar mer än en timme på vårdcentralen. Transport-
tiderna gör att den tiden i regel överskrids och man
måste kontakta patienten via telefon eller brev för att
informera om provresultaten. Att ringa eller skriva
brev innebär extra arbetstid som kostar pengar och
sannolikt är patientens följsamhet till utfärdade
rekommendationer betydligt bättre vid det person-
liga läkarbesöket än när man får informationen via
telefon/brev. Det gör att det är värdefullt att ha svaren
