44 |
Klinisk Biokemi i Norden · 4 2015
behövs för att hålla analysverksamheten igång. Kost-
naden för dessa är svåra att ange exakt då det beror på
hur långt man går (skall tex en del av sjukhusdirek-
törens lön räknas med så blir siffrorna högre), men
om vi lägger på 20% så hamnar vi på 48000 kronor/
månad vilket motsvarar 300 kronor per timme eller 5
kronor per minut. Det här är inga exakta siffror, men
det ger i alla fall en fingervisning om lönekostnader.
En annan variant på schablonberäkning är att dubbla
lönekostnaderna vilket ger ungefär samma resultat.
Kvaliteten på patientnära instrument ifrågasätts
ibland. Eftersom PNA instrument finns i en mängd
olika miljöer så varierar sannolikt kvaliteten mer för
PNA instrument än för sjukhuslaboratoriemetoder.
Det gör att det finns ett behov av kvalitetskontroll-
system för patientnära metoder. Analyser med dålig
kvalitet är i slutändan mycket dyra då de leder till
felaktiga analysresultat och därigenom en felaktig
behandling. Det är alltså viktigt att PNA analyserna
håller en god kvalitet. Det är också viktigt att det
finns en PNA koordinator som är ansvarig för att
metoderna som används verkligen håller en tillräck-
ligt god kvalitet i samband med inköpet men också
fortlöpande övervakar PNA metoderna. För ett antal
år sedan lyssnade jag på en presentation om HbA1c
mätningar i Australien. De redovisade att när PNA
koordinatorn var borta under en period så steg CV
i det externa kvalitetssäkringsprogrammet. Det är
imponerande att koordinatorn som satt 100-tals
kilometer bort hade en så direkt påverkan på ana-
lyskvaliteten på ett stort antal instrument.
Det är lätt att förledas att tro att patientnära
metoder är så enkla att handha att man (nästan) inte
behöver någon utbildning alls. Skall man få kvalita-
tivt bra PNA metoder så skall man inte underskatta
det kontinuerliga utbildningsbehovet. Innan man
inför nya patientnära metoder är det viktigt att göra
en bra behovsanalys. Sådana borde egentligen även
omfatta effekterna av PNA på själva patientbehand-
lingen och inte bara kostnader och en metodjämfö-
relse mot större instrument. Analyser av effekter på
patientbehandlignen är tyvärr svåra att utföra vilket
gör att de ofta saknas. Det vore dock önskvärt med
flera sådana studier.
Denna artikel bygger på:
Larsson A, Greig-Pylypczuk R, Huisman A. The
state of point-of-care testing: a european perspective
Upsala J Med Sci. 2015;120:1-10.
Artikeln är tillgänglig för intresserade på: http://
informahealthcare.com/doi/pdf/10.3109/03009734.
2015.1006347
Referenser
1. Scalise D. Poised for growth. Point-of-care tes-
ting. Hosp Health Netw 2006;80:77-83.
2. International Organization for Standardiza-
tion. Point of care (POC): Requirements for
quality and competence (ISO 22870:2006).
Geneva, Switzerland: International Organiza-
tion for Standardization 2006.
3. Kendall J, Reeves B, Clancy M. Point of care
testing: randomized controlled trial of clinical
outcome. BMJ 1998;316:1052-7
4. Laurence CO, Gialamas A, Bubner T, Yelland
L, et al. Patient satisfaction with point-of-care
testing in general practice. Br J Gen Pract
2010;60:e98-104.
5. Gialamas A, Yelland LN, Ryan P, Willson K, et
al. Does point-of-care testing lead to the same
or better adherence to medication? A randomi-
zed controlled trial: the PoCT in General Prac-
tice Trial. Med J Aust 2009;191:487-91.
Olivträdets vackert konstnärliga bark. Foto: Henrik Alfthan.
