36 |
Klinisk Biokemi i Norden · 4 2015
Tulipanaros eller luftslott?
Lars Breimer och Paul Pettersson Pablo
Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet
Laboratoriemedicinska Länskliniken, Örebros Universitetssjukhus
Snabbt, billigt och lättillgängligt är ord som skulle
kunna användas för att beskriva tanken bakom
det amerikanska företaget Theranos labverksamhet.
Deras Microfluids- eller ”lab-on-a-chip”-teknologi
ger patienter och vårdgivare tillgång till laborato-
riediagnostik till en bråkdel av den kostnad konven-
tionella lab debiterar i USA, och med ett litet stick i
fingret som enda obehag. Finanspressen ägnar stora
rubriker åt det unga företag som just värderats till
9 miljarder dollar, medan etablerade aktörer bävar
inför en revolution som kan komma att skaka om
labdiagnostikbranschen i dess grundvalar.
Theranos, startat 2003 av den då 19-åriga Stan-
fordstudenten Elizabeth Holmes, verkar för att ge
folk större och lättare tillgång till labtestning med
målet att upptäcka sjukdom innan den inträffar. Idén
bakom företagets metodik föddes när Holmes enligt
egen uppgift ville hitta ett sätt att undvika nålstick
vid provtagning och fann ett stick i fingerblomman
mer uthärdligt än en venpunktion. Kapillärprover är
behäftade med välkända baksidor och emellanåt ses
kritiskt på dessa, som dessutom snarare upplevs som
mer smärtsamma än venpunktion av vissa. Thera-
nos kallar sin teknik Mikrofilm, som utvecklats för
att kunna köra många tester på en liten mängd blod
(plasma). En liten behållare omfattande mellan 25
till 50 µL blod, som döpts till ”nanotainer”, ska enligt
Theranos räcka till mer än sjuttio olika analyser.
Ett skäl till att Theranos har kunnat glida under
radarn är att det inte behövs FDA-godkännande av
maskiner, och likaledes ej heller av tester utvecklade
inom ett lab (Lab Developed Tests, LDT). Godkän-
nande krävs bara om LDT saluförs till andra labb.
Jämfört med ett konventionellt lab skulle Thera-
nos verksamhet te sig mycket annorlunda. Centri-
fuger skulle lysa med sin frånvaro, och den största
delen av logistiken skulle ombesörjas av ett enkelt
transportsystem. Tänk torrkemimaskiner som ersatt
individuella slides med chips mätande 30-70 analyser
samtidigt. Betydelsen för modern laboratoriemedicin
skulle kunna bli enorm, och konventionella laborato-
rier komma att bli ett minne blott. Tilläggas bör att
än finns det analyser som Theranos inte minimerat
utan kör på venprover.
En hörnsten i Theranos affärsplan i USA är att
patienten själv beställer de prover han eller hon öns-
kar. I enlighet med en tidsanda som ger människor
rätten till sin egen hälsa - något som exemplifierats
av en allt ökande försäljning av t ex gravididtetstes-
ter – erbjuder Theranos ett sätt att testa sig på eget
initiativ, utan att ta omvägen förbi en läkare. En ny
lag tillåter Arizonabor att göra just detta. Det är också
i Arizona, samt Kalifornien, som ett samarbete med
den amerikanska apotekkedjan Walgreen’s lett till att
ett fyrtiotal lab slagits upp i kedjans apotekslokaler
redo att erbjuda snabb och smidig testning till den
som så önskar.
Theranos menar att ”det är din kropp, dina prov-
svar” och eliminerar därmed behovet av ett dyrt
läkarbesök som mellanhand när du kan köpa pro-
verna billigare själv. Prislistan finns på företagets
hemsida fritt för såväl patient som vårdgivare att ta
del av. Theranos David mot sjukvårsetablissemangets
Goliat. Läkarens roll blir omvänd.
På sätt och vis drar Theranos växlar på Amerikas
tryckfrihetslagstiftning. I Europa får läkemedelsfir-
mor bara göra reklam till sjukvårdande personal. Hur
den reklamen utformas är också strängt reglerat. Så är
inte fallet i USA, där firmor får göra reklam direkt till
