32 |
Klinisk Biokemi i Norden · 3 2013
Positivt överraskade av resultaten av undersök-
ningen av patienter med aortaaneurysm beslutade vi
oss för att ta ännu ett steg. Det är känt sedan sextio-
talet att kvinnor som behandlas med p-piller löper
en något större risk att drabbas av venös trombos än
de kvinnor som inte tar piller (18). Vi började därför
mäta APC-PCI-koncentrationen hos kvinnor som
tog p-piller (Fig. 7).
En grupp kvinnor behandlades under en men-
struationscykel med två olika sorters p-piller, dels
med 30 mikrogram etinylöstradiol och 150 mikro-
gram levonorgestrel. En andra grupp behandlades
med 30 mikrogram etinylöstradiol och 150 mikro-
gram desogestrel (19). Det är känt att kvinnor som
behandlas med desostrogel löper en något högre risk
att drabbas av venös trombos än de som tar levon-
orgestrel. Det visade sig då att den grupp kvinnor
som behandlats med desogestrel hade en signifikant
högre koncentration av APC-PCI-komplexet än den
grupp som behandlats med levonogestrel (Fig. 7).
Desogestrel tycks alltså aktivera blodkoagulationen i
högre grad än levonorgestrel. Kanske kan APC-PCI-
metoden användas för att identifiera de kvinnor om
löper störst risk att få venös trombos av p-piller.
Vad ska man använda APC-PCI-metoden till?
Att APC-PCI-metodens känslighet är exceptionell är
klart, liksom att komplexet är en väldefinierad analyt,
vilket möjliggör standardisering. Vi har kunnat visa
att metoden skiljer friska från sjuka individer vid flera
olika sjukdomstillstånd där koagulationen är aktive-
rad. I vissa av våra studier har symtomduration hos
patienterna varit en faktor som påverkat utfallet, san-
nolikt till följd av den korta halveringstiden hos APC-
PCI-komplexet. Svårigheten med denna och liknande
biomarkörer är att de mäter aktiveringsgraden vid
tidpunkten för eller strax före provtagningen. För att
optimera det prediktiva värdet av en sådan analys kan
bestämningen behöva upprepas, vilket kan begränsa
användbarheten. Man kan också tänka sig att analy-
sen används som ett komplement till D-dimer vid tex
misstänkt DIC. För det talar att metodens specificitet
är klart högre än D-dimerer även om sensitiviteten är
lägre. Frågan är om man med hjälp av metoden kan
göra bättre förutsägelser om sjukdomsutveckling,
vilket positivt skulle kunna påverka behandlingen av
patienten (20-23).
Behovet av att kunna följa koagulationsaktivering är
stort, inte minst i kliniska studier då man vill utvärdera
behandlingseffekt eller bedöma risk för insjuknande i
venös eller arteriell tromboembolism.
Foto: Henrik Alfthan.
Fig. 7.
APC-PCI-koncentrationen mätt under en menstrua-
tionscykel och vid behandling med två olika sorters p-piller.
LNG/EE=30 m etinylöstradiol och 150 mikrogram levon-
orgestrel, DG/EE=30 mikrogram etinylöstradiol och 150
mikrogram desogestrel.
