20 |
Klinisk Biokemi i Norden · 1 2013
C-analyser alls (Tabell 2). Antalet analyser med exo-
gena njurfunktionsmarkörer varierade också avsevärt
mellan olika landsting/regioner; från 0 i Blekinge till
346/100 000 invånare i Västra Götaland. Det förefaller
som om man inom respektive landsting/region valt
antingen den ena eller den andra av analysmetoderna
johexol - och
51
Cr-EDTA-clearance. Användningen
av endogent kreatininclearance var störst i Västerbot-
ten (611/100 000 invånare), medan de flesta andra
landsting/regioner inte alls eller bara i liten utsträck-
ning använde denna metod (Tabell 2). De svenska
metoderna för johexolclearance utvecklades i södra
Sverige och ledde här till en relativt hög användning
av denna metod och samtidigt ingen användning av
endogent kreatininclearance. Ett omvänt förhållande
kan noteras i de norra delarna av Sverige. Fördelning
och användning av dessa tre markörer i olika lands-
ting/regioner år 2009 illustreras i Figur 3.
Diskussion
Användning av njurfunktionsmarkörer för att skatta
GFR är omfattande och motsvarade år 2011 i genom-
snitt 0,8 laboratorieprover per år och individ i Sverige.
Mätning av plasmakreatinin är den helt dominerande
analysmetoden, och antalet kreatininanalyser fortsät-
ter att öka med cirka 5 procent årligen. Detta kan
möjligen bero på ett ökat fokus på kronisk njursjuk-
dom, nedsatt njurfunktion, läkemedelsbiverkningar
och kontroll av njurfunktion inför radiologiska kon-
trastmedelsundersökningar.
Skillnaden i antalet kreatininanalyser mellan olika
landsting/regioner är intressant (Figur 2). Det är
naturligtvis svårt att säga vilket antal som är optimalt
och mest kostnadseffektivt. De påtagliga skillnaderna
talar för att det finns anledning att göra en kostnads-
nyttoanalys avseende användningen av dessa analyser.
Relativt få laboratorier rapporterade kreatininana-
lyserna som eGFR år 2009, och frekvensen hade inte
ökat år 2011. Det kan bero på att formlernana för
beräkning av eGFR i regel är baserade på studier med
i första hand amerikanska individer [5], och att det
finns få svenska studier som har undersökt om dessa
formler skattar njurfunktionen också hos svenska
patienter med en tillräcklig noggrannhet. En GFR-
formel baserad på en svensk population finns nu till-
gänglig, den så kallade Lund-Malmö-formeln, som är
IDMS-spårbar [1]. En reviderad Lund-Malmö-formel
har också nyligen publicerats [6]. Några laboratorier
använde den äldre MDRD-ekvationen (2000), som
inte är baserad på IDMS-spårbara kreatininmeto-
der. Denna metod ger högre värden, vilket medför
att om man använder den ekvationen med dagens
enzymatiska kreatininmetoder erhålls en systematisk
överskattning av njurfunktionen, framför allt vid låga
eller normala kreatininvärden. Det är således viktigt
att välja formler som är baserade på kreatininme-
toder som är IDMS-spårbara, t.ex. Lund-Malmö-,
MDRD-IDMS- eller CKD-EPI-formeln. Ett landsting
använder också MDRD-formeln för barn. Oavsett om
det är den ursprungliga eller IDMS-spårbara MDRD-
formeln riskerar man mycket kraftiga överskattningar
(>100 %) av GFR hos barn.
En nyligen publicerad systematisk översikt visar att
konsekvenserna av ökad rapportering av eGFR resul-
terar i ett större antal njurmedicinska konsultationer
[7]. Den kliniska betydelsen av detta är inte känd. Om
ett ökat antal konsultationer leder till att patienterna
i större utsträckning behåller sin njurfunktion är
det positivt. Om det däremot i huvudsak leder till
ett ökat antal konsultationer utan någon förbättring
av patienternas njurfunktion, innebär det ökade
kostnader men inga hälsovinster. Det är viktigt att
njurmedicin och i första hand primärvården tillsam-
mans klargör vilka patienter man bör remittera till
njurmedicin innan man inför automatiskt rapporterat
eGFR baserat på kreatinin. Södra sjukvårdsregionen
har nyligen gjort riktlinjer för vilka patienter som bör
remitteras till njurmedicinsk klinik [8].
De regionala skillnaderna för cystatin C-analyser
är större än de för kreatininanalyserna (se tabell 2).
Det kan till dels förklaras av att analys av cystatin C
är en förhållandevis ny metod [9]. Vid införandet av
en ny analysmetod finns flera faktorer som påverkar
användningen, t.ex. om analysen tillför ny och mer
tillförlitlig information, priset, tillgängligheten, hur
svaret utformas och beställarens uppfattning om
metodens användbarhet. I Uppsala, som har högst
antal cystatin C-analyser, är priset för analys av cys-
tatin C detsamma som för kreatinin. Analysen blev
här tidigt tillgänglig med samma svarstider som för
kreatinin, och svaret rapporteras både som mg/L och
som relativt eGFR (mL/min/1,73m
2
).
En viss minskning av
51
Cr-EDTA-clearance-mät-
ningar kan troligen förklaras av en allmän strävan
att minska användningen av radioaktiva substanser
i sjukvården. Denna strävan leder sannolikt till att
en del mätningar med
51
CrEDTA-clearance ersätts
med Johexolclearance, som är ett icke-radioaktivt
