Klinisk Biokemi i Norden · 1 2013
| 17
Material och metoder
I juni 2010 sändes en enkät med 20 frågor till verk-
samhetsansvariga för samtliga laboratorier för klinisk
kemi (n=22) vid svenska sjukhus och i förekommande
fall privata laboratorier (n=2). De första frågorna avsåg
antal analyser med plasmakreatinin, plasmacystatin
C, endogent kreatininclearance, plasmaclearance av
johexol som utfördes under åren 2006 - 2009. Övriga
frågor ställdes specifikt om kreatinin- och cystatin
C-analyser. Svar på enkäten erhölls från samtliga
enheter inom respektive landsting/region. Informa-
tion om antal
51
Cr-EDTA-analyser inhämtades från
Strålskyddsmyndigheten. Eftersom det saknades upp-
gifter från några landsting/region för år 2006, valde
vi att enbart studera perioden mellan åren 2007 och
2009. Sammanställningen redovisas per landsting/
region. En uppföljning av delar av enkäten från 2010
gjordes i maj 2012. Uppföljningen avsåg antal ana-
lyser med kreatinin, cystatin C och johexol, vilken
metod som användes för mätning av kreatinin, samt
om skattat GFR (eGFR) rapporterades automatiskt till
beställaren. Också här inhämtades uppgifter om antal
analyser med
51
Cr-EDTA från Strålskyddsmyndighe-
ten. Enkäterna finns på SBU:s hemsida (
/
njurfunktionsenkat).
I sammanställningen ingår inte analyser som hade
utförts patientnära, och som inte hade registrerats
i landstingens/regionernas laboratoriedatasystem.
Andelen kreatininanalyser som utförs med denna typ
av analysinstrument är förhållandevis låg i förhållande
till totala antalet kreatininanalyser. Det innebär att en
del kreatininanalyser utförda på blodgasinstrument
inte är inkluderade. I dessa fall ingår kreatinin ofta
som en del i ett större paket av analyser, och det är ofta
osäkert i vilken grad man har använt sig av resultatet.
Vi har därför valt att inte ta med dessa analyser i denna
sammanställning.
Resultat
Resultaten redovisas i tabellerna 1-3 och figurerna
1-3. Tabell 3 och figur 3 avser år 2009, medan övriga
tabeller och figurer avser år 2011.
De första frågorna i enkäten avsåg antal gjorda
undersökningar/år med kreatinin, cystatin C, endo-
gent kreatininclearance och johexolclearance, se tabell
1. Fördelningen av de olika analysmetoderna som
användes för att skatta respektive mäta GFR år 2011
illustreras i Figur 1 och visar att kreatininanalyser för
att skatta GFR dominerar.
De flesta landsting/regioner använder numera
enzymatiska kreatininmetoder (våtkemimetoder), se
Tabell 3. Endast fem landsting/regioner använde fort-
farande någon av de äldre Jaffe-baserade metoderna
år 2009, och alla landsting/regioner utom tre hade
standardiserat sina kreatininmetoder enligt Equalis
rekommendation (
). Vid uppföljningen
år 2011 hade bara två landsting/regioner kvar Jaffe-
baserade metoder; en av dem hade enzymatiska meto-
der inom delar av sin verksamhet.
Endast sex landsting/regioner rapporterade auto-
matiskt ut kreatininresultaten som eGFR år 2009,
och frekvensen hade inte ökat år 2011. För denna
rapportering använde man sig i Skåne av den så kal�-
lade Lund-Malmö ekvationen [1]. De övriga fem
landstingen/regionerna använde MDRD-formler; tre
använde MDRD-ekvationen från år 2005 [2] och två
använde MDRD-ekvationen från år 2000 [3]. Ett
landsting rapporterade även eGFR enligt Cockcroft-
Gault [4].
Alla landsting/regioner utom ett rapporterade
automatiskt resultaten för cystatin C som eGFR. Rap-
porteringen baserades på lokala formler eller formler
rekommenderade av analysleverantören. Alla lands-
ting/regioner utom ett rapporterade relativt eGFR
(kroppsytenormerat i enheten mL/min/1.73m
2
).
Figur 1.
Fördelning av antalet
njurfunktionsanalyser för plas-
makreatinin, plasmacystatin C,
endogent kreatininclearance,
plasmaclearance av johexol
respektive
51
Cr -EDTA i Sverige
år 2011 (endogent kreatininclea-
rance avser år 2009). Antalet
analyser för respektive markör
redovisas i Tabell 6.1.
