32
| 1 | 2011
Klinisk Biokemi i Norden
(
Fortsat fra side 31)
(
Fortsætter side 34)
BNP och NT-proBNP beslutsgränserna bör nog
sänkas. Gråzonen är kanske inte så grå utan bör för-
anleda till åtgärd eller i vart fall eftertanke.
Nya strategier för troponinerna diskuterades nu
när känsligheten ökar. Ett förslag är att analysera vid
ankomst till akuten och sen redan inom en timme
eller två. Då kan man redan se stegringen och fatta
beslut. Detta kräver, för optimal diagnostik svarstider
på under 30 minuter. I realiteten patientnära analys,
således.
Det er begripelig at dette ikke er så lett
Og endelig forstår jeg hvorfor det er så vanskelig å
finne nye biomarkører ved hjelp av LC-MS/MS. Man
finner rett og slett så veldig mange når man gjør de
innledende undersøkelsene, de i vev nær målorga-
net (det som er sykt). 1400 kanskje-eller enda flere,
tusenvis. Hvem av dem skal man gå videre med?
Kandidatmarkøren må kunne måles i perifert blod.
For å være brukbar. Det finnes vanligvis ikke anti-
stoffer kommersielt tilgjengelig for særlig mange av
kandidatmarkørene. Og immunoassay må man ha
for å teste markørene ut i klinisk praksis. Jo, det er
begripelig at dette ikke er så lett. Men det blir vel
bedre om noen år. Da finner man vel en måte. Og jeg
lærer litt mer om andre ting også. Om screening for
prostatacancer (er fremdels ikke lurt), og leting etter
colonrectal ved hjelp av POCT (det er lurt).
Demens i praktiken
Ett av de intressantaste föredragen kom från Göte-
borg eller snarare Mölndals stolta neurokemlab. Kaj
Blennows forskning är ledande och nu var det ST-
läkaren Niklas Mattssons tur att missionera om amy-
loid och tau som markörer för demens.
Det stå klart att det finns mycket evidens men när
är det dags att införa internationellt i diagnostiken?
Niklas lyfte mycket bra fram vad som måste göras
inom rutinverksamheten. Det behövs internationella
standards och kalibratorer och kontrollsystem. De
fina resultaten som ett lab uppvisar i forskningsstu-
dier är inte lika starka när flera lab deltar, självklart.
Några kommersiella metoder används på flera lab i
världen, bl a Luminex och ELISA, men än ger de inte
kliniskt samstämmiga resultat. Mer grått och tråkigt
harmoniserade behövs, i forskningsframgångarnas
kölvatten.
Kliniskt är det inte heller helt klart hur markö-
rerna skall nyttjas för att differentiera mellan begyn-
nande Alzheimer och minimal cognitive impair-
ment.
Procalcitonin - added value?
Jens Ulrik Jensen från Köpenhamn summerade den
stora outcome studien som gjorts om procalcitonin.
Upptäckt som markör för snart 20 år sedan men i
vart fall i Sverige har den aldrig fått en plats i kli-
niken. Den stora fördelen med procalcitonin skulle
vara att den stiger först vid allvarliga inflammatoriska
tillstånd, när CRP gått i taket. En plats i intensivvår-
den vore tänkbar. Förhöjt procalcitonin skulle kunna
innebära att antibiotika och annan terapi skulle
kunna sättas in tidigare. För prognosen är dålig vid
procalcitoninökningar, som vid laktatökningar.
Genom att följa procalcitonin och vid beslutsgräns
1
mikrog/L hoppades forskarna att man skulle kunna
sänka dödligheten. Så blev nu inte fallet. Antibiotika
sattes in i ökad omfattning, men utan effekt på mor-
talitet. De rekommenderar därför inte ett brett infö-
rande av denna inflammationsmarkör inom intensiv-
vården.
Norsk labportal gör nytta
I Norge har NOKLUS infört ett nytt system som kan
exttrahera olika läkares beställningsmönster. Alla
som vill kan i framtiden se hur de utnyttjar lab. Är
medelförbrukningen av en markör som SR 5 % av
alla läkarbesök kan kanske en läkare som använder
det vid 10 % av sina patienter tänka till och fundera
på om han eller hon använder det för mycket. Skall
vara uppskattat.
Hvordan få endret legenes rekvireringspraksis? Det
hjelper ikke så mye å snakke til dem, men vi må gjøre
det like vel. For å endre dem må vi ”lure” dem. Setter
vi de unyttige analysene på baksiden av rekvisisjons-
skjemaet blir de ikke rekvirert. 90 % reduksjon. Det
er morsomt i all sin enkelhet.
Lipoproteiner – Hur följa?
En bra diskussionssession gällde de klassiska lipid-
fraktionerna kontra lipoproteinanalys. Ordförande
för europeiska kardiologföreningen såg de teoretiska
fördelarna men också det stora problemet med att få
fram nya guidelines och beslutsgränser för Apo A och
B. Och utan dem är de inte användbara.
Om kvelden sitter vi ute og spiser. Det er varmt og
