36
| 1 | 2011
Klinisk Biokemi i Norden
Provtagningstidens påverkan på olika markörer
för järnbristanemi
Anders Larsson och Peter Ridefelt
Klinisk Kemi och Farmakologi, Akademiska Sjukhuset Uppsala
Anemi är en mycket vanlig utredningsorsak och Hb,
EPK eller EVF tillhör några av våra absolut vanligaste
analyser. Den vanligaste orsaken till anemi är järn-
brist, framförallt hos yngre kvinnor, vilket medför att
även markörer för järnbrist såsom järn, transferrin,
TIBC, transferrinmättnad och ferritin är mycket ofta
förekommande. Provtagningsrekommendationerna
för järn varierar, åtminstone i Sverige. En del labora-
torier anger att proverna skall tas som morgonprover,
alternativt fastande eller också har man inga särskilda
restriktioner. När man försöker läsa litteraturen så
verkar det som att de flesta studier talar för att kost
och tid på dygnet kan påverka resultatet. Problemet
är att en del studier säger att man har lägre järnvärden
på morgonen och andra säger att man har lägre på
eftermiddagen. Vi har alltså en dygnsvariation, men
vi har ganska dålig uppfattning om hur järn varierar
under dygnet. Det är rimligt att anta att dygnsvaria-
tionen för järn på något sätt är kopplad till sömn. Det
gör att en störd sömn också skulle kunna påverka
dygnsvariationen. Cirka 20 % av den skandinaviska
befolkningen har skiftarbete och många patienter har
störd nattsömn t.ex. på grund av värk.
Vi analyserade järn, transferrin, järnmättnad och
ferritin i en grupp om sju friska män där man tog
blodprov varje timme under ett dygn dels i samband
med normal nattsömn och dels i samband med att
individerna sov under dagen för att efterlikna skift-
arbete. Försökspersonerna fick också en kost som var
standardiserad både med avseende på innehåll och
tidpunkt. Blodproverna togs via ett venflon med slang
och den som tog proverna befann sig i ett intillig-
gande rum för att inte störa försökspersonens sömn.
Resultat
Födointag
Ingen tydlig förändring sågs upp till 4 timmar efter
födointag bortsett från en lätt sänkning av transfer-
rin. Då patienterna fick standardiserade måltider kan
man dock inte utesluta att intag av särskilt järnrik
kost skulle kunna påverka analyterna.
Provtagningstid
En tydlig dygnsvariation sågs framförallt för järn och
transferrinmättnad. Med normal (natt) sömn sågs en
tydlig topp kring klockan 12. Transferrinmättnaden
ökade från ett lägsta värde på i medeltal 20 % på efter-
natten till drygt 30 % strax före lunch d.v.s. en ökning
av värdena med drygt 50 %. Även järn visade ett mot-
svarande mönster. En topp vid lunchtid är sannolikt
förklaringen till att vissa studier rapporterat högre
värden på förmiddagen och andra högre värden på
eftermiddagen. I dessa studier har man ofta tagit 2-3
prover per dygn och tar man då proverna tidigt på
förmiddag respektive eftermiddag så får man lägre
värden på förmiddagen, medan om proverna tas
sent så får man lägre värden på eftermiddagen. Även
transferrin uppvisar en tydlig dygnsvariation, medan
ferritin i stort sett var oförändrat under dygnet.
Sömn
Sömn har en tydlig påverkan på framförallt järn och
transferrinmättnad. Grovt kan man säga att de högsta
Foto: Henrik Alfthan
