![]()
16
| 2 | 2006
Klinisk Biokemi i Norden
17
| 2 | 2006
Klinisk Biokemi i Norden
Användning av GUM inom laboratoriemedicin
Om vi känner osäkerheten i mätningarna borde vi
kunna uppskatta osäkerheten i de storheter som
vi beräknar på laboratoriet. Kan vi då ändå kan-
ske ha någon nytta av allt det som vi fått lära oss
i samband med diskussionerna om GUM som ger
en fyllig framställning om hur fel eller osäkerhet
fortplantas?
Låt oss ta några exempel:
Anjongap
Anjongapet beräknas som skillnaden mellan mäng-
den katjoner och anjoner, vanligen inkluderas
natrium och kalium i de förra och klorider och
bikarbonat i de senare.
)
( )
(
3
HCO S Cl
S KS Na S
GAP
där S-Na etc avser koncentrationen av resp kom-
ponent i serum.
Med de föreslagna imprecisionsmålen från Ricós
tabell för imprecision (I %): u
S-Na
:0,4 %, u
S-K
:2,4
%, u
S-Cl
:0,6 %. u
S-HCO3
: saknas i tabellen men låt
oss anta att u
p-CO2
med 2,4 % gäller. Då blir den
sammanlagda osäkerheten 4,7 % vilket ger ett osä-
kerhetsintervall vid vanliga värden (20 mmol/L) och
95 % konfidensnivå av omkring 9,5 mmol/L, ann-
orlunda uttryckt t ex 20 mmol/L±9,5 mmol/L (k=2).
En minimal statistisk skillnad mellan två resultat
blir då en förändring ±14 mmol/L (95 % konfidens-
nintervall,
≈
3 x 4,7)! De relativa osäkerhetsbidragen
visas i figuren ”anjongap”.
I ett praktiskt försök med en blodgasapparat utfördes
13 mätningar på Li-heparinblod från undertecknad.
Resultaten (medelvärde ± standardavvikelse) var S-
HCO
3
(25,9±0,28) mmol/L, S-K (4,35±0,05) mmol/L,
S-Na (137±0,0) mmol/L och S-Cl (109±0,6) mmol/L.
Anjongapet beräknades till (15,5±0,8) mmol/L (5,5
%). Relativa osäkerhetsbidrag visas i ”Anjongap 2”.
Trots att fördelningen av tillskotten skiljer sig från
det teoretiska exemplet blir den totala sammanlagda
osäkerheten av samma storleksordning och den
minsta signifikanta skillnaden mellan två resultat
omkring 16 mmol/L! Frågan är om beräkningen av
anjongap kan försvaras i skenet av ”evidence based
medicine” eller om det är något grundläggande fel i
osäkerhetsuppskattningen.
LDL-Kolesterol
Friedewalds formel används för att beräkna koncen-
trationen av S-LDL-Kolesterol. I allmänhet används
den inte vid S-Triglyceridkoncentrationer (S-Tg)
större än 4,5 mmol/L. I Friedewalds ursprungliga stu-
die var de ’normala’ personernas S-Tg 0,83 mmol/L.
Det har visats att om man kräver att skillnaden mel-
lan ultracentrifugvärden för LDL inte får skilja mer
än 10 % från de beräknade enl Friedewald uppnås
detta för prover med S-Tg <2,3 mmol/l i 90%, 2,3
–4,5 mmol/L i 72 % och vid 4,5-6,8 mmol/L i 39 %.
I mmol/L skrivs formeln
HDL S Tg S
Kolesterol
S LDL S
5,0
Liksom tidigare hämtar vi riktvärdena från de stor-
heter som finns in Ricós tabell:
S-Kolesterol 5,5 mmol/L ± 3 %, S-Tg 2.0 mmol/L ±
10,5 % och S-HDL-kolesterol 1,0 mmol/L ± 3,6 %.
Låt oss anta att osäkerheten i faktorn är 10 %.
Den beräknade maximala tillåtna kombinerade
osäkerheten i S-LDL-kolesterol resultaten beräknas
då till 6,4 % vilket kan jämföras med Ricós 4,4 %.
Den huvudsakliga osäkerhetskällan är S-Kolesterol,
följd av S-Tg och faktorn. Nu skall dock sägas att vi
vanligen kan mäta S-Tg mycket bättre och med en
osäkerhet av omkring 3 %. Det leder till en samman-
lagd mätosäkerhet av knappt 5,7 % och osäkerhets-
källornas relativ betydelse ändras. För att uppnå en
signifikant ändring krävs omkring 18 % skillnad t ex
från 3,5 mmol/L till 4,1 mmol/L eller 2,9 mmol/L!
Kreatinin clearance
Låt oss betrakta beräkningen av kreatininclearance
med korrektion för kroppsytan enligt du Bois’s
algoritm (finns återgiven i Svenska FASS ochi Geigy
Scientific tables). Vi känner inte till något om osäker-
Anjongap
0 , 0
0 , 1
0 , 2
0 , 3
0 , 4
0 , 5
S - N a
S - K
S - C l
S - B i k a r b
Anjongap 2
0 , 0
0 , 1
0 , 2
0 , 3
0 , 4
0 , 5
0 , 6
0 , 7
0 , 8
S - N a
S - K
S - C l
S - B i k a r b
Anjongap
0 , 0
0 , 1
0 , 2
0 , 3
0 , 4
0 , 5
S - N a
S - K
S - C l
S - B i k a r b
Anjongap 2
0 , 0
0 , 1
0 , 2
0 , 3
0 , 4
0 , 5
0 , 6
0 , 7
0 , 8
S - N a
S - K
S - C l
S - B i k a r b
heten i den använda faktorn eller i någon av de båda
exponenterna. Mätvärdenas osäkerhet kommer från
Ricós tabell avseende volym, tid, längd och massa
medan rimliga antaganden gjorts enligt GUM typ B
för faktorn och exponenterna. (Se tabell).
Resultatet kallas även ”relative creatinin clea-
rance” till skillnad från absolut kreatinin clearance
där ingen korrektion för kroppsytan utförs:
S-LDL Kolesterol
0 , 00
0 , 10
0 , 20
0 , 30
0 , 40
0 , 50
0 , 6 0
0 , 7 0
S - Ko l
S - T g
S - HDL
F a k t o r
S-LDL Kolesterol
0 , 00
0 , 10
0 , 20
0 , 30
0 , 4 0
0 , 5 0
0 , 60
0 , 70
S - Ko l
S - T g
S - HDL
F a k t o r
Förkortning Betydelse
Vanligt värde
Skattat intervall a Standard osäkerhet
Cu
U-Kreatinin, subst konc mmol/L 10
Typ A
12 %
Vu
U-Volym mL
1000
100
29 mL
0,00718
Faktor
0,00718
0,00080
3 %
Längd
Pt-Längd, cm
170
10
3 cm
0,725
Exponent 1
0,725
0,075
3 %
Massa
Pt-Massa, kg
70
7
2 kg
0,425
Exponent 2
0,425
0,0440
3 %
Cs
S-Kreatinin, subst konc µmol/L 110
Typ A
2,2 %
t
Tid, min
1440
45
13 min
1,73
Referens
1,73
0
(Fortsætter side 18)
(Fortsat fra side 15)
Tabell 1
Förkortningar och antagna osäkerheter för cleran-
ceberäkningar. Om en siffra anges i ”Skattat inter-
vall” har standard osäkerheten skattats enligt GUM
Typ B som
3 2
a
73,1
00718 ,0
425 ,0
725 ,0
t Cs
massa
längd
Vu Cu Cl
S-LDL Kolesterol
0 , 00
0 , 10
0 , 20
0 , 30
0 , 40
0 , 50
0 , 6 0
0 , 7 0
S - Ko l
S - T g
S - HDL
F a k t o r
S-LDL Kolesterol
0 , 00
0 , 10
0 , 20
0 , 30
0 , 4 0
0 , 5 0
0 , 60
0 , 70
S - Ko l
S - T g
S - HDL
F a k t o r
Tabell 1
