![]()
14
Klinisk Kjemi i Norden 3, 2002
tetsökningar efter autoinkubation. Mera remar-
kabelt sågs också en xerocytos (celldehydrering)
efter 24 timmars autoinkubation av patienternas
röda blodkroppar i närvaro av kalciumjoner
(heparinblod) med således tydlig minskning av
MCV och tydlig ökning av MCHC till skillnad
mot kontrollerna som betedde sig precis tvärtom.
Å andra sidan, då samma autoinkubation gjordes i
kalciumjonfrånvaro (EDTA-blod) erhölls konkor-
danta MCV och MCHC –värden mellan patient
och kontroller. Vår slutsats blev därför, att ett
patologiskt läckage förelåg av extracellulära kal-
ciumjoner in i röda blodkroppar hos dessa patien-
ter (4). Vid en ökad pool av metaboliskt aktiva
kalciumjoner i erytrocyterna aktiveras kaliumjon-
kanalerna med ett selektivt utträde av kaliumjoner
som följd ( s k Gardos-effekt), vilket leder till
xerocytbildning (celldehydrering). Den ökade
intracellulära närvaron av kalciumjoner fick
också till följd att det kalciumberoende ATPaset
(jonpumpen) aktiverades med ökad ATP-omsätt-
ning som följd. Detta ledde i sin tur till ökat gly-
kolytiskt flöde –mätt som laktatbildning- trots
den tämligen lätta sänkningen av fosfofruktokina-
saktiviteten i deras erytrocyter. I ett separat arbete
kunde den ökade kalciumjonkoncentrationen i
patienterytrocyterna fastställas (5). Den icterus
som patienterna uppvisade kan snarast således
förklaras med förkortad livslängd hos dessa ery-
trocyter i cirkulationen p g a kalciumjoninducerad
ökad membranviskositet (rigiditet), vilket medför
för tidigt borttagande av dessa erytrocyter i mjäl-
tens sinusoider. Det bör påpekas att intraerytrocy-
tära kalciumjoner inte bara inducerar celldehydre-
ring (xerocytos), utan också andra cytoskeletala
förändringar. En sådan skulle kunna vara en fos-
fatidylserin flip-flop, vilket skulle kunna medföra
olägenheter, t ex en triggerfunktion på koagulati-
onssystemet.
Vår konklusion blir att Tarui´s sjukdom har
som ett koexisterande fenomen en rubbad kalci-
umjonkanalfunktion i erytrocyterna, som medför
ett ökat läckage av kalciumjoner in i dessa celler.
Huruvida denna störning av kalciumjonhomeos-
tasen är begränsad till enbart erytrocytmembranet
eller involverar också andra membran, som t ex
myocytmembranet får framtida forskning utvisa.
Referenser
1. Vora S, Davidson M, Seamon C, Miranda
AF, Noble NA, Tanaka KR, Frenkel EP,
Dimauro S. Heterogeneity of the molecular
lesions in inherited phosphofructokinase
deficiency. J Clin Invest 72: 1995 – 2006,
1983
2. Tarui S, Okuno G, Ikura Y, Tanaka T, Suda
M, Nishikawa M. Phosphofructokinase defi-
ciency in skeletal muscle. Biochem Biophys
Res Commun 19: 517 – 523, 1965
3. Rudolphi O, Ek B, Ronquist G. Inherited
phosphofructokinase deficiency associated
with hemolysis and exertional myopathy.
Eur J Haematol 55: 279 – 281, 1995
4. Ronquist G, Rudolphi O, Engström I, Wal-
denström A. Familial phosphofructokinase
deficiency is associated with a disturbed cal-
cium homeostasis in erythrocytes. J Intern
Med 249: 85 – 95, 2001
5. Waldenström A, Engström I, Ronquist G.
Increased erythrocyte content of Ca2+ in
patients with Tarui´s disease. J Intern Med
249: 97 – 102, 2001
