![]()
24
Klinisk Kjemi i Norden 1, 2002
en substudie till multicenterstudien FRISC II. På
3269 patienter analyserades plasmanivåer av IL-6
med IMMULITE® (DPC Skafte) i prover tagna
snart efter patientens inkomst till sjukhuset. Vi
visade en starkt ökad risk för död inom 6 till 12
månader vid IL-6 nivåer över 5 ng/L, högre risk
än vid förhöjning av de tidigare kända prog-
nostiska markörerna CRP och fibrinogen. IL-6
visades vara oberoende av såväl traditionella
riskfaktorer som andra biokemiska riskmarkörer.
Den förhöjda risken normaliserades hos patienter
som behandlades enligt en tidig invasiv strategi i
form av angiografi och, om indikerat, revaskula-
risering inom 7 dagar. Förhöjda IL-6 nivåer -
identifierade också patienter som hade nytta av
långtidsbehandling med lågmolekylärt heparin,
dalteparin, under de första 60 dagarna efter den
akuta händelsen. Detta skulle innebära att patien-
tens risk kan minskas i väntan på revaskulari
sering.
Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen med
ny kunskap om tissue factors induktion och regle-
ring i humana monocyter, både med avseende på
cytokininverkan, på adhesion till andra celler och
på läkemedelspåverkan. IL-10 har varit vältolere-
rat i det fåtal studier där det använts terapeutiskt,
och är ett potentiellt behandlingsalternativ i t ex
sepsis. Interaktionerna mellan trombocyter och
monocyter respektive monocyter och endotel-
celler utgör också möjliga mål för läkemedel, inte
minst då denna ’cross talk’ torde vara relativt
vanligt förekommande in vivo vid tillstånd av
ökad trombocyt- eller endotelaktivering, t ex vid
kranskärlssjukdom eller kirurgiska ingrepp. I det
förra fallet tycks statiner, ACE-hämmare och
lågmolekylärt heparin vara goda substanskandi-
dater. Avhandlingen stärker också förståelsen för
att instabil kranskärlssjukdom har en stark
inflammatorisk komponent, både genom den
ökade cellulära och inflammatoriska aktiviteten
sedd hos instabila patienter, samt genom den stora
betydelsen av plasmanivåer av IL-6 för dessa
patienters mortalitetsrisk. Verifierande studier
behövs, men data talar för att IL-6 i framtiden
skulle kunna komma att ingå i rutinanalyserna vid
instabil kranskärlssjukdom, som hjälp för risk-
bedömning och val av behandlingsstrategi.
