laboratorierna togs över utan även att intäkterna
för analyserna flyttades. På ett sjukhus inrättades
en laboratorstjänst 1945menden tillsattes inte för–
rän 1965.
Men laboratorieläkarföreningen avhandlade
dessutommetodologiska problem inklusive stan–
dardiseringar, analysers tillförlitlighetochdiagnos–
tiska värde samt anordnade varje år kurser och
konferenser. Emellertid fick denna professionella
del mindre framtoning efter bildandet av Svensk
Förening för Klinisk kemi 1954.
De fackliga problemen behölllaboratorieläkar–
föreningen intill1978 då de övertogs av olika del–
föreningar inom Sveriges Läkarförbund; för de
kliniska kernisterna(läkarna) av SvenskaKliniska
Kemisters Förening.Alla uppgifter som hör till den
professionella kliniska kemien ligger nu inom
SFKK, som i princip är öppen för alla yrkeskate–
gorier.
Svensk Förening för Kliniskt Kemi ( SFKK)
bildas
Laboratorieläkarföreningen var dels en facklig or–
ganisation dels en professionell organisation för
flera olika specialiteterMed tiden kändes ett be–
hov att organisera sig med inriktning mot egen
specialitet. Det behövdes ett gemensamt forum för
vidareutbildning, metodstandardisering och för
anordnande av vetenskapliga möten inom klinisk
kemi .Till dettakom en anmodan från IFCC via den
Nordiska Föreningen att de svenska kliniska ke–
misterna skulle förbereda den 4 Internationella
Kongressen i Klinisk Kemi i Stockholm i augusti
1957. Redan i september 1954 vid den Nordiska
Kongressen för Kliniskkemi ochKliniskFysiolo–
gi iUppsala hademan diskuterat planer på att bil–
da en svensk förening .
Och den 3 december 1954 bildade 18 kliniska
kemister den Svenska Föreningen för Klinisk
Kemi. Det skedde vid slutet av en isotopkurs som
hölls för de laboratorieläkare som då förestod kli–
nisk kemiska sjukhuslaboratorier ..
Föreningens ändamål var att främja kliniskke–
misk laboratorieverksamhet och forskning .
Den nybildade föreningens styrelse bestod av
Kjell Agner-skattmästare och sekreterare,Gunnar
Brante ochGunnar Jungner.Man beslöt att chefen
för det laboratorium därman sammanträdde skul–
le vara ordförande vidmötet.
42
För den nybildade föreningen skrev man stad–
gar (förslaget utarbetat av Bertil Josephson), an–
sökte ommedlemskap som sektion i Svenska Lä–
karesällskapet och anordnade vetenskapliga mö–
ten Förstagången föreningen uppträdde vidRiks–
stämman var i december 1955.
Man planerade flera kurser. Redan 1955 anord–
nades en kurs i kromatografiskametoder.
Men föreningen blev också hårt engagerad i
planerna för den Internationella Kongressen. Or–
ganisationskommitten bestod avBertil Josephson
somordförande, Kjell-Agner som sektreterare, Bo
Norberg som skattmästare och Ingemar Jungner
ansvarig för utställningen.
Fortsatt utbyggnad
När SFKK bildades fanns 22 läkarledda sjukhus–
laboratorier. Många av dessa laboratorier fick ta
hand om hela laboratoriefältet- förutom klinisk
kemi, hematologi och blodtransfusion ingick ofta
bakteriologi och klinisk fysiologi. De senare äm–
nesområdena togs sedermera hand om av egna
specialister.
Utbyggnaden av laboratorier fortsatte. I allt in–
rättades klinisk kemiska laboratorier vid 37 sjuk–
hus. Dessutom tillkom ett antal fristående labora–
torier i öppenvård varav många privata .Ofta star–
tade man med en läkare och en handfull labora–
toriesjuksköterskor - med tiden utökades staben
med laboratriseroch ingeniörer. Vidundervisning–
sjukhusen inrättades utbildningstjänster för forsk–
ning och specialistutbildning. Ännu bättre status
vid akademierna fick man med de två första pro–
fessurerna 1957 med Carl G. Holmberg i Lund,
och,Anders Grönwall i Uppsala. Några år senare
fick alla högskolor och universitet professurer
Svensk Förening för Klinisk Kemi hade 26
medlemmar år 1954.Antalet ökade till92 år 1964,
och till 170 år 1974 och 332 år 1982. Idag har för–
eningen c:a 600 medlemmar. Nästan alla labora–
torieläkare är medlemmar men ochså många ke–
mister, ingeniörer, vårdlärare och biomedicinska
analytiker (laboratorieassistenter).
Nya
metoder och utrustningar
Behovet av analysmetoder ökade snabbbt på 1950-
och 1960-talet. År 1953 tog det en laboratorieas–
sistent en hel arbetsdag att utföra några få natri–
um- och kalium-analyser med fällning och väg-
Klinisk Kemi
i
Norden Supplemem, 1997
