Personal
Det uppstod stor brist på sjuksköterskor på 1950-
talet. På laboratorier gick man därför över till la–
boratriser-senarekallade laboratorieassistenteroch
numera biomedicinska analytiker som också fått
en systematiserad utbildning.
Med alltmer komplicerade utrustningar och
metoder har medhjälparskaJan utökats. Laborato–
rieingeniörer fanns tidigt för apparatskötseL Ke–
mister anställdes vid universitetssjukhus för spe–
ciellaornrådene redanpå 1950 talet, men från 1970
talet i stigande omfattning även vid centrallasarett
utan undervisning.Den komplicerade automatpar–
kenochden storaökningen av antalet analyser och
metoder nödvändiggjorde också införande av
ADB-teknik. Den startade redan på 1960-talets
början och har sedan alltmer tagit över mycket av
"arbetet med hand och penna " det var den titel,
somGunnarWallenius gav åt den första undervis–
ningsfilmen omADB i laboratoriet iUppsala.
Kvalitetssäkring
Behovet att förbättra kvaliteten på analyserna och
kontrolleraprecision och riktighet har utökats från
de tidiga stegen, som togs i 1950-taletsmitt till de
alltmer utbyggda systemen.Rapporter omkontroll–
verksamhet gavs vid de flesta större möten. Man
samlades t ex 1974 till ett nordiskt syposium om
regional kvalitetskontroll i Stockholm. Den nor–
ske professorn Lorentz Eldjams insatser för att
bygga ett system för kvalitetskontroll med nya
kvalitetsmaterial av hög klass var en viktig faktor.
Seranorm blev ett begrepp.
Regional extern kvalitetssäkring och utbyggda
interna kontrollsystem utvecklades alltmer IUpp–
sala regionen samlades representanter för labora–
torierna till regelbundna möten för metoddiskus–
sioner-men också för diskussion omden regiona–
la regelbundet utsända kontrollen. Det fanns lik–
nande regionalakontrollysstem iVästsverigemed
Göteborg som arrangör. Under en tid fanns mot–
svarande även i Stockholm och Umeå.
Under senare år har en gemensam svensk kon–
trollinstitution vuxit upp- den hette från början år
1992 Seqla, sedan 1996 namnändrat till Equalis.
Som komplement utnyttjas alltmer internationella
organ somLabquality iFinlandellerWelicomeoch
UKNEQUAS i Storbritannienmfl.
Kvalitetssäkringsarbetet har gradvis utvecklats
44
och 1992 startade inspektioner från en statlig
ackrediteringsmyndighet, SWEDAC för att säker–
ställa ett laboratorierna arbetar enligt EN 4500l–
den nya Europanormen för kemiska laboratorier.
Vetenskapligt arbete
Utveckling av nya metoder och kunskaper och
publicering av vetenskapliga resultat från olika
grupper har gradvist ökats. Bland viktiga områ–
den skall nämnas proteinkemi iMalmö i CarlBertil
Laureils grupp, ämnesomsättningssjukdomar i
Göteborgmed SvenLindstedt som ledare, steroid–
gallsyreforskning i Lund och Stockholmmed bl a
Rolf Blomstrand ochArne Norman, kvalitets–
system i Uppsala lett av Carl Henrik de Verdier
och metabola studier i Umeå med Stefan Mark–
lund som inspiratör.
Litteratur
EngemensamNordiskvetenskaplig tidskrift Scan–
dinavian Journal of Clinical and Laboratory
Investigation tillkom 1949på norskt initiativ. I den
har åtskilligt av Nordens kliniska kemiska veten–
skap blivit publicerat.( Se närmare artikel från
Norge).
Praktiskt viktiga svenska klinisk kemiska
böcker för utbildning och information är förutom
ovan nämnda bok av Lisa Boström,Kliniska
Laborationsmetoder( förfGretaHammarstenm
fl),
utgiven av Astra 194
7,
Birger Herner: Klinisk
Laboratoriediagnostik 1950 ochC-B Laurell m fl
Kompendium i Klinisk kemi 1968- senare uppla–
gor omdöpt till Laurelis Klinisk kemi i praktisk
medicin
Medlemsbladet Klinisk Kemi
Meddelanden utsändes som stenciler eller kopior
till år 1975, då Kristoffer Hellsing startade och
fortfarande handharmedlemsbladet KlinskKemi.
Detharblivit det viktigaste informationsmaterialet
från ochom föreningen och dess aktiviteter såsom
kallelser, protokoll, utredningar och är enmycket
värdefull källa för historien om utvecklingen av
ämnet. Nyheter diskuteras ochproblemventileras.
Särskilt viktiga större ärenden behandlas i supple–
ment.
Klinisk Kemi i Norden är en motsvarighet på
Nordisk plan.Den startades 1989- ocksåmedKri–
stofferHellsing som initiativtagare och huvudre-
Klinisk Kemi
i
Norden Supplement, 1997
