Resa till Ryssland
Åke Holmgdrd, Grums
Under 1994 har jag haft möjlighet att två gånger
besöka S:t Petersburg och samtidigt få bo hemma
hos en rysk läkare. Därmed fårman enblick för hur
vanligt folk lever på ett helt annat sätt än vad de
delegationer upplever, som officiellt avlägger be–
sök i Ryssland.
Avsiktenmeddenna redogörelseäratt försökage
en bild av hur våra kollegor i Ryssland arbetar och
lever.
Begynnelselönen för en läkare ligger på cirka
50.000-60.000 rubel.Mednuvarandeväxlingskurs
motsvarar detta cirka 200 kronor. En slutlön kan
ligga påcirka 200000 rubel. Men observera,att all
utbildning är kostnadsfri och att man går ut som
fårdig läkare utan skulder.
Naturligtvis är den allmänna kostnadsbilden be–
tydligt lägreän iSverige.Mendettahindrar intedet
faktum, att vårdanställda har mycket låga löner.
sjuksköterskor tjänar ännu mindre än läkare. En
elektriker påett sjukhus kan tjänamer än en läkare.
Man ärmedvetenomde låga lönerna isjukvårds–
sektorn, men samhället saknar pengar att införa en
ändring.
Den ryska statenharontompengar,ochdet är för
närvarande vanligt att man inte betalar ut lön alla
månader. Min värd fick ingen lön i september och
ingen lön i oktober. Detta förhållande gäller tyvärr
hela den statliga sektorn och även industrin. Det
finns industrier, som inte kunnat betala ut lön ti ll
sina anställda på upp till ett halvår. Det är klart, att
detta inverkar på arbetsmoralen.
Tyvärr är det så att det endaman kan dra in på i
tider av dålig ekonomi är maten. Hyran måste
betalas, resan till och från arbetet kommerman inte
undan. Dettamedför, att specielltbarnfamiljermen
även pensionärer har det svårt.
Samtidigt stiger alla utgifter. Man kan inte svara
påvad hyran blir nästamånad,menman vet att den
blir högre än föregående månad på grund av infla–
tionen. Avgiften för tunnelbananhar stigitmed l00
%
under 1994 och året är inte slut ännu.
Det är vanligt, att läkare bor i så kallade
"kommunalnaja" det vill saga kommunala lägen-
12
heter. Man blir tilldelad en bostad. En lägenhet
delas av flera famjljer så att varje familj har ett rum
och sedan samsasmanomkök, toalett ochbadrum.
J
ag har sett lägenheter, där fem familjer delar påen
lägenhet. Lägenheterna är så lyhörda, att något
egentligt privatliv kan inte förekomma. I bostads–
rummet skall man umgås, äta, sova och göra hem–
arbetet. Av praktiska skäl har man kylskåpet i
bostadsrummet Om fami ljen har 1-2 barnkan alla
tänka sig hur trångbott det blir.
Anledningen till trångboddheten är naturligtvis
bristen på bostäder och att pengarna inte räcker till
hyra för en egen bostad.
Familjer med småbarn har det extra besvärligt.
Engångsblöjor är dyra, och det blir istället för
modern att ställa sig på kvällarna och tvätta. Sedan
hänger man tvätten på tork i taket i det enda rum–
met. Några garderober finns vanligen inte, utan
kläder och förråd samlas i rummet.
Il
-
Gribojedov-kanalen medUppståndelsekatedralen
Kli11isk Kemi
i
Norden l , /996
