vis av ytterstavikt att även författare avmedicinska
artiklar vid utarbetande av sinamanuskript kritiskt
granskar dem utifrån sådana riktlinjer. Likaså är
det viktigt att man vid planeringen av patient–
orienterad forskning strävar efter en försöks–
uppläggning som verkligen kan besvara de fråge–
ställningar somman bearbetar.
Laboratoriemedicinens roll
Av särskilt intresse för laboratoriemedicinare ärde
ökade krav som ställs på en klar och översiktlig
presentation avkvantitativ information. Rationella
beslutsgränser måste definieras; dessa är ibland
samma som referensintervallgränserna, men långt
ifrån alltid. När det gäller kliniskt kemiska variab–
ler vill vi framhålla Willie Gerhardts föredömligt
välskrivna översikt i
Scandinavian Journal of
Clinical and Lahoratory lnvestigation
(23). Det
blir allt viktigare att man i undervisningen av
blivande läkarebelyser laboratorieundersökningars
diagnostiskavärde, "...Physicianswho understand
thepropertiesofdiagnostic tests and areable to use
a quantitative approach to those tests are Iikely to
makemoreaccuratediagnoses..." (l).Man kan inte
nog betonabetydelsen av att haen korrekt diagnos
för att kunnage rätt vårdoch behandling- dettahar
sagts förut (24) och gäller fortfarande (25).
Krav på informationsteknik och tid
Arbetssättet för Evidence-basedmedicine innebär
att läkaren först definierar och dokumenterar pa–
tientens "problem", varefter man formulerar sök–
ord/sökprofil för den datorbaserade litteratur–
sökningen. Det ställs emellertid en rad krav på
läkare för att kunna genomföra en verksamhet
i
enlighet med intentionerna för Evidence-based
medicine (2, 26).
De tekniska förutsättningarna torde idag vara
bättre än någonsin med modern informationstek–
nik. Det innebär dock ett krav på att sådan teknik
förs ut i den kliniska verksamheten t ex i form av
CD-ROM i nätverk inom varje sjukhus/klinik/
primärvårdsenhet, helst med egen uppkopplad da–
tor på varje läkares arbetsrum.
En begränsande faktor idag- och sannoliktockså
i framtiden - är den begränsade tillgången till tid.
I
en krympande sjukvårdsekonomi med ef–
fektiviseringskrav har det funnits klara tendenser
från såvälpolitikersomsjukhus-ochklinikledningar
Klinisk Kemi
i
Norden l. /996
att bortse från det absoluta kravet på ostörd arbets–
tid, som varje läkare måste ha inte bara av här
nämnda skäl utan också för att följa kunskaps–
fronten. Enkortsiktigbesparinghär lederävenmed
ettmycketmåttligt tidsperspektiv till ineffektivitet
och ökade sjukvårdskostnader på grund av att nya
landvinningar ej omsätts till klinisk verksamhet
och att gamla behandlingsmetoder hänger kvar
(27).
Nya arbetsuppgifter för medicinska
bibliotekarier
Den nya informationstekniken har gett biblioteken
ökade möjligheter att hantera informationsflödet.
Samtidigt ställer den växande informations–
mängden, liksom förändrade publikationsformer,
nyakrav på användarna som får allt svårare att leta,
sovra och bearbeta information.
Bibliotekarierna fungerar här som informations–
förmedlare vars roll det är att översätta biblioteks–
användarens behov till informationssystemens ter–
mer och struktur. Biblioteken har således kunskap
om tillgängliga informationskällor och hur de an–
vänds. Dessutom värderar och selekterarman åter–
vunnen information utifrån användarens behov.
För att ge användarna egen färdighet att hantera
informationssystemen har bibliotekarien en peda–
gogisk funktion och ger introduktion och handled–
ning till systemen.
Implikationer för medicinsk utbildning
Kritisk värdering av litteraturen är en hörnsten för
Evidence-basedmedicine. Det ter sig angeläget att
läkarutbildningenger sådana insikteräven hos dem
som inte genomgår forskarutbildning, såväl under
grundutbildningen som under den fortsatta utbild–
ningen (l5,28).Detharhävdats att problembaserad
utbildning av läkare leder till förbättrade kunska–
peräven långtefteravslutandeavgrundutbildningen
(29), jämfört med traditionell medicinsk utbild–
ning. Orsakernahärtill kan sökas,menarman, i den
träning studenternafår iarbetsmetodernasomprak–
tiseras i Evidence-based medicine.
I
en nyligen publicerad rapport om medicinsk
undervisning i UK, utgiven av British Medical
Association (30) kritiseras den tidigare under–
visningen bl a för att alltförmycket ha uppmuntrat
till memorerande av fakta snarare än till "active,
9
