Evidence-based
medicine
GÖRAN LINDSTEDT,
1
EVA HAGLIND,
2
ERNSTNYSTRÖM,
3
EVAALOPAEUS,
4
ANN
LILJEGREN,
4
STUREHÅRD
5
1
Institutionen för laboratoriemedicin (Avdelningen
för kliniskkemioch transfusionsmedicin),
2
Institu–
tionen fördekirurgiskadisciplinerna(Avdelningen
för kirurgi),
3
lnstitutionen för invärtesmedicin och
4
Kiiniska Centralbiblioteket, SahlgrenskaUniver–
sitetssjukhuset;
5
BiomedicinskaBiblioteket,Göte–
borgs Universitet.
Sammanfattning: "Evidence-basedmedicine"
innebär att medicinska beslut närhelst möjligt
baseras på publicerad information från
vetenskapliga studier. Arbetet innebär att läka–
ren
(l)
formulerar patientens problem, (2) ge–
nomför litteratursökning, (3) kritiskt värderar
informationenoch (4)genomföradekvatamedi–
cinska åtgärder. För laboratoriemedicinare gäl–
ler att kraven ökar på klar och översiktlig pre–
sentation av data från friska och sjuka med
rationella val av beslutsgränser. Patient–
orienterad medicinsk forskning bör planeras,
genomföras och redovisas enligt det regelverk
somefterhand formulerasefterkritiskaöversik–
ter av litteraturen.
I en granskning av kliniskt verksamma läkares
arbetssätt
(l)
hävdas att bedömning av undersök–
ningar, prognos och behandlingar alltför ofta ba–
seras på osystematiska observationer, kännedom
om basala sjukdomsmekanismer och patafysio–
logiska principer - men inte på den systematiska
kliniska tillämpningen av denna kunskap - och på
tidigare utbildningoch "sunt förnuft" snarare änpå
systematisk vidareutbildning. Man förlitar sig, en–
ligt dessa författare, på "expertuttalanden" (som
konsensuskonferenser, vilka tenderar att konser–
verasnarareänutvecklamedicinsktkunnande) och
"klinisk erfarenhet" från isolerade fall snarare än
Klinisk Kemi
i
Norden l. 1996
Medisinsk
publisering
/
(
/
från samlad erfarenhet redovisad i litteraturen. Ett
mer rationellt förhållningssätt, menar författarna,
är det som förespråkas i "Evidence-based medi–
cine" eller "Evidence-based health care".
Dessa på senare år allt oftare använda uttryck
myntades vidMcMasterUniversity iCanadaunder
1980-talet och har definierats som "... the process
of systematically finding, appraising, and using
contemporaneous research findings as thebasis for
clinical decisions" (2). Avsikten är en förbättrad
vårdav patienten.Diagnostikochbehandlingutgår
från tillgänglig vetenskaplig information, "evi–
dence". Ett första steg i denna riktning är att läka–
ren definierar den kliniska frågeställningen så att
en systematisk sökning av litteraturen kring fråge–
ställningen blir möjlig (1-3). Läkaren bedömer
kritiskt validiteten och användbarheten av den in–
formation som erhålls och genomför sedan lämp–
liga åtgärder. I en serie artiklar i
JAMA
(4-14)
illustreras tillvägagångssättetmeden radexempel,
liksom i en serie av 5 artiklar under 1994 i
Cana–
dianMedical Association Journal
(15).
"Vetenskap och beprövad erfarenhet" är den
traditionella beteckningen på det vi idag kallar
Evidence-based medicine. Detta har alltid fö–
rekommit i klinisk praxismen troligen inte alltid i
systematisk form - i själva verket anses den bris–
tande överensstämmelsen mellan
tillgången
till
medicinska forskningsresultat och
tillämpningen
i
7
