ka synpunkterna som allt mera bestämmande.
Detta visar exempel från många länder t. ex.
från USA och Sverige där laboratorierna har
fått , t. o. m. ganska kategoriska uppmaningar
att minska sina kostnader,
t.
ex. med några
procent per år. Samtidigt har behovet av spe–
cialläkare inom den kliniska kemin ökat i
många länder, framfår allt i USA där det tra–
ditionellt funnits få av dem. Det har uppstått
ett nytt begrepp, >>professional quality assur–
ance» med vilket man avser den konsultation
och den vidare- och kompletteringsutbildning
specialläkarna i laboratoriemedicin ger sina
kliniska kolleger, alltså specialläkarens i kli–
nisk kemi klassiska, men i vårt land bekla–
gansvärt dåligt skötta uppgifter. Detta har vi–
sat sig vara det säkraste sättet att komma till
den mest rationella användningen av resulta–
ten av laboratorieundersökningar. På detta
sätt kan man spara, inte bara i laboratorierna
utan framfår allt på klinikerna.
Laboratorieverksamhetens egna kostnader
omfattar ca
5-7%
av sjukhusets hela budget,
men laboratorieverk3amhetens återverkan är
stor på den kliniska verksamhetens kostnader.
Ett väl fungerande laboratorium effektiverar
den kliniska verksamheten och gör den snab–
bare medan ett dåligt fungerande laboratori–
um på ett avgörande sätt gör den långsamma–
re. För att optimera laboratorieverksamheten
(också då det gäller kostnaderna) behövs ett
intensi vt samarbete mellan specialläkaren i
klinisk kemi och klinikern. Detta har också
betydligt klarlagt behovet av insatser av speci–
alläkaren i klinisk kemi , framför allt just i
USA.
Begreppet
laboratorieundersökningarnas
»kvalitet» blir allt mera omfattande. Med de
nuvarande kvalitetsbestämningsmetoderna
får vi fram så noggranna och exakta (»tillför–
litliga», »riktiga») laboratorieundersökningar
som möjligt. Beträffande de nya aspekterna på
kvalitet kan det konstateras att det också är
viktigt ur patientens och den vårdande läka–
rens synvinkel att undersökningarna görs så
ekonomiskt som möjligt (vilket inte har varit
så speciellt viktigt i vårt land, kanske med
8
undantag får den privata sjukvården) samt att
de görs tillräckligt snabbt: resultaten borde
finnas till hands genast den första gången de
behövs. De skall också vara i lätt tolkad form,
vilket betonar laboratoriespecialläkarens an–
del (interpretative reporting). Just för tillfållet
genomförs i vårt land ett omfattande projekt
inom sjukhusförbundet där man försöker ut–
reda de verkliga kostnaderna får laboratorie–
undersökningarna som görs i olika laboratori–
er.
De laboratorieundersökningar som mäter
välfård och hälsostabilitet kommer att öka,
speciellt de som görs i samband med hälso–
kontroller. Den öppna vårdens behov av labo–
ratorieundersökningar kommer också att öka,
liksom också de laboratorieundersökningar
som bedömer risker i miljön.
Klienterna blir mera fordrande ,
t.
ex. vid
provtagning måste patienten bemötas med
kompetens och aktning.
2.2.2. Teknologiska förändringar
Nya teknologier påverkar på ett avgörande
sätt den kliniska kemin. Åtminstone följande
utvecklingsriktningar kan ses:
l . Bestämningar som görs på helblod blir
vanligare eftersom man då kan använda sy–
stem där provröret inte alls behöver öppnas,
bara apparaterna kommer i kontakt med
provet. Analyser som görs av vävnads- och
cellprov ökar. Robotiken ökar och metoder
som mäter analyser in viva kommer att ut–
vecklas. På detta sätt minskas behovet av
mänsklig arbetskraft och hälsoriskerna i arbe–
tet minskar.
2. De analytiska metoderna utvecklas. De
metoder som baserar sig på bestämning av
nukleinsyror kommer starkt att öka. Av de
»äldre» analytiska metoderna kommer speci–
ellt vätskekromatografin och de separations–
metoder som baserar sig på mätning av sub–
stansens elektriska egenskaper (elektrofores,
isoelektrisk fokusering) att kraftigt utvecklas.
Inom de immunkemiska undersökningarna
kommer övergången till tekniker som inte an-
Klinisk kemi
i
Norden 2. 1991
