40 |
Klinisk Biokemi i Norden · 3 2020
Svenskt nätverksarbete med fokus på
kvalitetssäkring av patientnära analyser
Monika Francis och Katarina Skov-Poulsen,
för Nationellt Nätverk av PNA-koordinatorer inom Laboratoriemedicin
1
Patientnära analyser (PNA) utgör en växande del
av laboratoriemedicinska undersökningar inom
modern sjukvård. För att kunna möta efterfrågan
och kvalitetsmässigt driva PNA-verksamheten i rätt
riktning, har vårt nätverk av PNA-koordinatorer i
Sverige utarbetat dokumentet ”Nationella rekom-
mendationer för patientnära analyser, PNA”. Dessa
rekommendationer har nyligen reviderats.
Visionen om god och nära vård förutspår en ökad
efterfrågan på tillförlitliga laboratoriemedicinska
analyser, som kan utföras på plats hos patienten.
Benämningen patientnära analyser syftar till kvali-
tativa och kvantitativa mätmetoder, som används av
vårdpersonal i direkt kontakt med patienten, bl.a. på
mottagningar och avdelningar inom öppen- och slut-
envård. PNA möjliggör således för vårdgivaren att få
fram provsvar, utan centrallaboratoriets medverkan,
vilket kan resultera i snabba medicinska beslut om
patientens fortsatta vård och behandling.
Utbudet av de laboratorieanalyser som idag är
tillgängliga patientnära inom Sverige varierar inte
så mycket mellan regionerna (Figur 1). Däremot är
sortimentet av analysinstrument på marknaden stort
och under ständig utveckling, vilket gör att instru-
mentparken kan se olika ut.
I takt med att utbudet av snabbtester och analys-
instrument expanderar, ökar inte bara möjligheterna
utan även ansvaret för att hälso- och sjukvården på
bästa sätt ska använda den teknik som finns till-
gänglig. Att analysera prover direkt på vårdenhe-
ten, istället för på centrallaboratoriet, ska vara både
medicinskt och ekonomiskt försvarbart, dvs. ge ett
mervärde för patienten och samtidigt vara kost-
nadseffektivt. Beroende på faktorer såsom vårdform
(öppenvård eller slutenvård) och vårdenhetens demo-
grafiska placering (centralort eller glesbygd), kan
behovet inom en och samma region variera. Utifrån
sådana omständigheter måste beslut tas om vilka
parametrar som är relevanta att analysera patientnära
samt vilken analyskvalitet som ska krävas. Eftersom
Figur 1.
Exempel på fördelning över vanligt förekommande
instrument för PNA inom akutsjukvård (a) och primärvård
(b). Analys av blodgas och blodketoner utförs sällan inom
primärvård.
