Klinisk Biokemi i Norden · 3 2020
| 41
analyserande personal på vårdenheterna i de flesta
fall saknar formell laboratorieutbildning, är det också
av största vikt att användarvänligheten beaktas vid
införskaffande av PNA-instrument.
Provresultat som erhålls hos vårdgivaren måste
vara tillförlitliga. Målet är en jämlik vård, patienten
ska få samma hjälp oavsett var denne får sina prover
analyserade. Det är verksamhetschefen på respektive
vårdenhet som ansvarar för patientsäkerheten vid
användandet av patientnära analyser, dvs. att analyse-
rande personal har tillräcklig kompetens för att utföra
mätningen och att provresultaten håller en adekvat
kvalitet. För att uppnå en PNA-verksamhet som till-
godoser vårdens behov bör verksamheten organiseras
i samverkan mellan vård och laboratoriemedicin. Alla
vårdgivare som utför PNA bör göra det i samarbete
med ett ackrediterat laboratorium.
För att hitta en samsyn och enhetliga rutiner kring
laboratoriemedicins kvalitetsstöd för patientnära
analysverksamhet togs 2014 initiativet att initiera
en arbetsgrupp, ett nätverk av PNA-koordinatorer.
Arbetsgruppen består av representanter från olika
regioner i Sverige och bildades i samband med ett
LINUS-möte. LINUS (Laboratorieinstruktörers och
Informatörers Nätverk för Utbildning och Samver-
kan) spelar, med sina årliga möten, en viktig roll
för kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan
svenska regioner.
Nätverket av PNA-koordinatorer har utarbetat
dokumentet ”Nationella rekommendationer för
patientnära analyser, PNA”, som publicerades 2017
på Svensk Förening för Klinisk Kemi (SFKK):s hem-
sida (1). Dessa är utvecklade i överensstämmelse med
ackrediteringsstandard för PNA (2). Rekommenda-
tionerna beskriver på ett konkret och ingående sätt
hur vi inom laboratoriemedicin, tillsammans med
användarna, kan arbeta för att upprätthålla en kvali-
tetssäkrad och patientsäker PNA-verksamhet. Doku-
mentet innehåller bl.a. förslag på hur verksamheten
kring patientnära analyser kan organiseras samt hur
utbildningar och uppföljningar kan genomföras – allt
för att ge vägledning till alla som arbetar med PNA-
stöd inom laboratoriemedicin.
Vägen till att upprätta och upprätthålla en patient-
säker PNA-verksamhet kan leda förbi många förvir-
rande vägskäl och halkiga kurvor. Vår förhoppning
är att de framtagna rekommendationerna bidrar
till att vi inom laboratoriemedicin i Sverige hittar
en gemensam och hållbar rutin för vårt kvalitets-
säkringsstöd till vårdenheter, som försäkrar att alla
provsvar som produceras patientnära är tillförlit-
liga. Korrekt nyttjade utgör patientnära analyser ett
kraftfullt komplement till de som utförs centralt på
kliniska laboratorier, vilket bidrar till att effektivisera
hälso- och sjukvården.
1
Nationellt Nätverk av PNA-koordinatorer inom Labo-
ratoriemedicin utgörs i skrivande stund av: Charlotte
Wigermo (Region Skåne), Cecilia Mattisson (Region
Östergötland), Lena Nittler (Region Västmanland), Kata-
rina Skov-Poulsen (Region Kronoberg), Jeanette Norberg
(Unilabs Region Sörmland), Anna Blomberg (Karolinska
Universitetslaboratoriet), Britt-Marie Huuva-Gustafsson
(Region Norrbotten), Julia Johansson (Region Norrbot-
ten) och Monika Francis (Region Västerbotten).
Referenser:
1. Nationellt Nätverk av PNA-koordinatorer
inom Laboratoriemedicin. Nationella rekom-
mendationer för patientnära analyser med
bilagor [Internet]. Svensk Förening för Klinisk
Kemi; 2017 [reviderad 2020-04-20]. Häm-
tad från:
2. In vitro-diagnostik – Patientnära analyser –
Krav på kvalitet och kompetens (SS-EN ISO
22870:2016) [Internet]. Svenska institutet för
standarder. Hämtad från:
/
api/document/get/8023975
Foto: Henrik Alfthan.
