Preanalytiska parametrar: Temperatur och tid
En modell för kontroll av primärvårdens prover
ANNIKA PERSSON, GUNILLA RINZEN-RAFSTEDT, LENA NORLUND
Universitetssjukhuset i Lund
Idag är flertalet större laboratorier ackrediterade
och handhavandet av proverna inne på laborato–
riet är väl kontrollerade. Fortfarande har vi dock
mycket liten kontroll eller kunskap om vad som
händer med proverna innan de anländer till labo–
ratoriet. För slutresultatet är detta nog så viktigt.
Vi startade därför ett projekt 1999 för att hitta
lämpliga former för att kunna registrera tiden från
det att blodproverna tagits i primärvården till dess
de når laboratoriet. Samtidigt ville vi få kunskap
om vilka temperaturer blodproverna utsatts för
under denna tid.
I korthet fungerar vår utarbetade rutin enligt föl –
jande; En förprogrammerad elektronisk tempera–
turmätare stoppas i ett kuvert och skickas med
internposten till våra vårdcentraler. Dessa låter
kuvertet följa med proverna, som skickas till
laboratoriet. Temperaturmätningen avläses från
sensorn och informationen lagras i dator.
Metod
Vi ville ha en metod som kunde användas både
ute på vårdcentralerna, men även hos "första län–
ken i kedjan" våra distriktsköterskor. Vi valde
därför en liten förprogrammerad elektronisk tem–
peraturmätare som kan stoppas i ett kuvert och
skickas med internposten till våra vårdcentraler.
Dessa låter sedan kuvertet följa med proverna
hela tiden ända fram till dess att proverna skickas
tilllaboratoriet i transportlådor av plast. När dessa
skickas skrivs datum och klockslag på kuvertet.
Vi registrerar sedan ankomsttiden till kliniskt
kemiska laboratoriet. När det är som varmast
under sommaren stoppas kylblock i dessa lådor
för att få ner temperaturen. Från distrikssköter–
skorna in till vårdcentralerna finns inga speciella
tranportlådor utan de har låtit temperaturmätaren
ligga bredvid proverna från provtagningen till
Klinisk Kjemi i Norden 2, 2001
dess proverna transporterats in till vårdcentralen.
När projektet startade informerades varje vård–
central om hur mätningarna skulle gå till. Vård–
centralens laboratorieansvariga person har i sin
tur informerat distrikstsköterskorna.
Fig l
TD I.Pt:RATURKONTROLL
Det"
Dr'!<!
r.,...,.....o,b
s~oc;,u~uso:nman<n>OIIprovt,..•
lll<lor.lllll.ulld,od>lomn.,,o;~o,.wNitlllr:IPorss..,
Zla11'4t!UI'Il,il\'flrtpl>dodl..-.komm.d$klclt!."Jhd•pr
"-"'~""1/X/ho"'TmNO}p/IQ'
u .....
P.........
'kl:~--
Figur
l
visar hur kuverten har utformats. Telefon–
nummer till laboratoriet har angivits om några
frågor skulle uppkomma. Vi har lite varierande
text på kuvertet beroende på om avsikten har varit
att mäta temperaturen från vårdcentralen eller
från distriktssköterskans provtagning.
Figur
2
visar några exempel på olika transporttu–
rer i vårt upptagningsområde. Vi har ingen möj–
lighet att påverka sträckningen idag. Universitets–
sjukhuset i Lund har inom sitt ansvarsområde 23
vårdcentraler med 36 filialer samt dessutom kom–
munens alla distriktssköterskor.
Fig 2
19
