med fullt acceptabel noggrannhet och precision.
Falskt förhöjda värden för a-fetoprotein kan få
betydande kliniska konsekvenser. I detta fall gavs
tre cytostatikakurer till en patient, som, om a–
fetoproteinbestärnningarna utförts korrekt, endast
skullevarit föremål för polikliniskakontroller och
då löpt ca 20% risk att få tumörrecidiv. I detta fall
utfördes ingenretroperitoneallymfkörtelutrymning,
något som brukar övervägas hos patienter med
förhöjda värden från tumörmarköranalyser. Fallet
visarbetydelsenav insikter, främsthos laboratorie–
läkare, omvanligt förekommande fålloroch fel vid
laboratorieanalyser, likaså hurman klarlägger så–
dana felaktigheter. Laboratorieläkare har här en
viktig informationsuppgiftförsinapatientansvariga
kollegor. Laboratorieläkare bör utforma sådana
rutiner att felaktigheter vidklinisk-kemiska analy–
ser i görligaste mån upptäcks och rättas till, och
laboratorieledningen bär här ett stort ansvar.
"Kanman lita
på
laboratoriet?"
Fallet ger upphov till en rad frågor som berör
förtroendet för klinisk-kemisk laboratorieverk–
sarnhet. Som synes kanvi själva intebesvara samt–
liga av följande frågeställningar:
l. Vilka konsekvenser hade de falskt förhöjda
värdena för a-fetoprotein
*
för patienten?
-
Utslagning av ev. kvarvarande celler efter
operationen?
Recidivrisken är kanske ca 20% för
enpatient idenna situation (somendastbehandlats
operativt).
-Framtidafertilitet?
Spermiogenesen skadas av
aggressivkemoterapi [18, 19].Omendast treBEP–
kurergivits räknarmanmeden återhämtning inom
ett par år.
-Ökadriskförmalignitet efterenbehandlingav
detta slag?
För etoposid föreligger en leukemirisk
som är låg, 0,9%, men sommåste beaktas (relativ
risk 150, CI 55-326 [20]).
-
Påverkan på allmäntillståndet som följd av
kemoterapin?
Behandlingen är förenad med en
betydande akut toxicitet, vilken kan leda till illa–
mående, kräkningar, håravfall och benmärgs–
depression med risk för infektioner. Den aktuelle
patientenhadebetydandegastrointestinalabiverk–
ningar, men inga allvarliga komplikationer upp–
trädde.
56
-
Vilka psykiska effekter förelåg på patient och
anhöriga?
*
för samhället och sjukvården?
-
Kostnad för de patientbehandlande läkarnas
överväganden inför de falsktförhöjda värdena?
-
Kostnad för att lägga in patienten för ke–
moterapin, samt för efterkontrollerna?
-Kostnaderför extra laboratorieutredning:Hur
mycket kostade de extraanalyser somföranleddes
av de falsktförhöjda värdena?
Normalt följes en
sådan patient var 4:e vecka.
2. Hur kunde detta inträffa?
-
Informerade laboratoriet om denna felkälla?
Tveklöst är det viktigt att laboratoriets ansvariga
läkare kontinuerligt håller kontakt med sina
onkologkollegor och fortlöpande dels informerar
ommetodik, dels håller sig underrättade om even–
tuella problem.
-Har detta inträffat tidigare? Finns det anled–
ning att gå igenom alla tidigare analyser av a–
fetoprotein, med denna metod, i första hand från
onkologkliniker?
Hittills har ytterligare ett fall på–
träffats, ocksåenungmanmedbehandlad testikel–
cancer.
-
Var denna analysmetod exklusivt känslig för
denna interferens? Kunde man ha förutsagt att
interferensskullekunnaföreligga?
sereferenserna
4-8!
3. Interferenser. ex. heterofila antikroppar
-
Hur frekventa är fel orsakade av heterofila
antikroppar vidett laboratorium som saknar kom–
petens att rätta till felen?
-Hurmycket kostar enanalys normalt, resp.om
manvillgardera sigföratt ettfalskthögtvärde inte
är resultat av interferens?
-Hur upptäckerman interferenserav detta slag
i rutinsjukvården?
-Fabrikantensansvar?Kanmangardera sigför
alla tänkbara interferenser som kan förekomma
vidanalys avpatientprover?
-
Var den här använda metoden den enda som
kunde tänkas användas för denna analys? Kunde
man ha valt en säkrare analysmetod?
-
Hade personalen handlat i enlighet med sina
instruktioner?
Ja.
-
Vilket ansvar har laboratoriet för sina analy–
ser?Begränsas detta ansvar till"den vanliga pa–
tienten"? Räcker det med att kunna visa upp att
KliniskKemi
i
Norden 2,1995
