Tankar om NFKK' framtid
Nordisk Förening för Klinisk Kemi (NFKK) är
en sammanslutning av föreningarna för klinisk
kemi i Danmark, Finland, Island, Norge och
Sverige. Föreningens målsättning är att främja
klinisk kemi med speciell hänsyn tagen till nor–
diskt samarbete. För att uppnå denna målsätt–
ning tillsättes kommitteer och arbetsgrupper,
som arbetar med olika problemställningar inom
klinisk kemi. I samma syfte arrangerar NFKK
kongresser i klinisk kemi inom Norden. Nu för
tiden hålls kongresser i klinisk kemi vartannat
år alternerande i de nordiska länderna. Nästa
kongress kommer att hållas i Reykjavik
11-14
augusti 1992.
NFKK's styrelse består av 3 personer från var–
je land. Enligt NFKK's stadgar
§
5
gäller :"Be–
styrelsen vrelger blandt sine medlemmer for–
mand og sekretrer, og disse udgör formandska–
bet". Traditionellt kommer ordföranden och
sekreteraren i NFKK från den förening, som står
som värd för kongressen. För att understryka
denna tradition beslöt man i Malmö
1984:
"Det
anses for naturligt, at bestyrelsen under konsti–
tueringen, som formand udpeger et medlem fra
det selskab, der har påtaget at arrangere den
nreste nordiska kongres for klinisk kemi".
Genom åren har under NFKK's namn olika
kommitteer varit sysselsatta och utfört ett bety–
delsefullt arbete för den kliniska kemin, arbete
som har uppmärksammats och varit betydelse–
fullt i hela världen. Troligtvis är Enzymkommit–
tens arbete bästa exemplet på det. NFKK har
liksom alla levande organisationer förändrats
och utvecklats med tiden. Ursprungligen var
länderna fyra, men Island förenades med
NFKK år 1979. I början var fysiologerna med,
men nu har de bildat sina egna föreningar i de
flesta av länderna och de håller sina egna kon–
gresser. Kommitteernas struktur har ändrats så
att det för närvarande endast finns två kommit–
teer: Klinik-kommitten och Metod-kommitten.
Kongresserna har vuxit och blivit starkare ve-
Klinisk kemi
i
Norden 3, 1991
tenskapligt än tidigare, men nu liksom tidigare
är kongresserna viktiga mötesplatser för klinis–
ka kemister, så att de kan hålla kontakt och lära
känna varandra.
NFKK's arbete fick en betydande ekonomisk
förstärkning vid Nordkem's tillkomst, som upp–
rättades av Nordiska Ministerrådet 1977. År
1983 övertog sjukhusens huvudmän det ekono–
miska ansvaret. Eftersom Nordkem kan för–
medla en del pengar till NFKK's kommitteer
och arbetsgrupper, är det möjligt för medlem–
marna att träffas ofta och på sådant sätt förstär–
ka olika arbeten, som utförs på uppdrag av
NFKK. För att ytterligare förstärka och för–
enkla verksamheten, reducerades kommitteer–
na till två. Denna förändrade struktur har en–
dast funnits i två år. Det är därför för tidigt att
säga om målsättningen med förändringen har
nåtts. NFKK får numera ta del av den ev. ekono–
miska vinst, som uppkommer vid kongresserna.
På så sätt kan styrelsen träffas varje år i stället
för som tidigare vartannat år.
För närvarande sker ett ökat samarbete inom
klinisk kemi i Europa och på alla områden ska–
par man nya regler, ökar kontroll och standardi–
serar. Norden som helhet deltar inte i någon
större grad i detta arbete. Danmark är medlem
av EG,
Sv~rige
har ansökt om medlemskap och
man räknar med att Norge kommer att följa ef–
ter. Större osäkerhet råder om Finland och Is–
land. Risken är, att denna utveckling kommer
att tillintetgöra samarbetet mellan de nordiska
länderna inom klinisk kemi.
En förstärkning av NFKK är utan tvekan ett
sätt att värna om samarbetet. Om vi i Norden
vill delta i utformning av de regler, som kommer
att skapas i den kliniska kemin, är det mer san–
nofikt, att vi kommer att ha större inflytande,
om vi står förenade. NFKK kan bli den förening
som harmoniserar de opinioner, som finns i de
nordiska länderna och presenterar dem utåt.
Jag anser, att NFKK är en alltför svag organisa-
3