Klinisk Biokemi i Norden · 2 2019
| 5
Surveillance of antimicrobial resistance in Europe
2017
SURVEILLANCE
REPORT
Figure 3.25.
Staphylococcus
aureus
. Percentage (%) of invasive isolates with resistance to meticillin (MRSA), by
country, EU/EEA countries, 2017
Luxembourg
Malta
Liechtenstein
Non-visible countries
% to < %
% to < %
≥ %
No data reported or fewer than 10 isolates
Not included
< %
% to < %
% to < %
Surveillance of antimicrobial resistance in E r e
2017
SURVEILLANCE
REPORT
Figure 3.25.
Staphylococcus
aureus
. Percentage (%) of invasive isolates with resistance to meticillin (MRSA), by
country, EU/EEA countries, 2017
Luxembourg
Liechtenstein
Non-visible countries
% to < %
% to < %
≥ %
No data reported or fewer than 10 isolates
Not included
< %
% to < %
% to < %
Surveillance of antimicrobial resistance in Europe
2017
SURVEILLANCE
REPORT
Figure 3.25.
Staphylococcus
aureus
. Percentage (%) of invasive isolates with resistance to meticillin (MRSA), by
country, EU/EEA countries, 2017
Luxembourg
Malta
Liechtenstein
Non-visible countries
% to < %
% to < %
≥ %
No data reported or fewer than 10 isolates
Not included
< %
% to < %
% to < %
Staphylococcus aureus. Percentage (%) of
invasive isolates with resistance to meticil-
lin (MRSA), by country, EU/EEA countries,
2017. Källa: Annual report of the European
Antimicrobial Resistance Surveillance
Network (EARS-Net)
troligtvis antingen placeras på klin kem laboratorierna
eller patientnära. Eftersom det är relativt komplexa
instrument så tror jag att de hamnar på kem labben
åtminstone initialt. Det här är något som vi bör för-
bereda oss för så vi är beredda när vi får de här kraven
från våra sjukhusledningar.
När man sedan börjar ge antibiotika så är det viktigt
att patienterna får rätt dos för att vi snabbt och effek-
tivt kan ta död på bakterierna. Flertalet av antibiotika
elimineras via njurarna, vilket i sin tur troligen kom-
mer att leda till ökade krav på GFR bestämningar med
korta svarstider. Inom sjukhusen kan vi i dag ge snabba
svar för kreatinin och cystatin C beräknat GFR, men
svarstiderna i primärvården är betydligt längre för
GFR bestämningar. Det gör att jag tror att antibioti-
karesistensproblematiken komm r leda till ökad krav
på patientnära GFR metoder i primärvården.
GFR mätningarna är intressant när man börjar
antibio ikabehandlingen, men sedan kommer intresset
mer att fokuseras på antibiotikakoncentrationen. De
flesta laboratorier kan i dag snabbt koncentrations-
bestämma några få antibiotika som tex Gentamicin.
Huvuddelen av antibiotik analyserna utförs på spe-
cialiserade laboratorier i Sverige. Uppsala skickar pro-
verna i första hand till Stockholm, men hur användbart
är det egentligen för att styra behandlingen? Vi tar
provet och skickar det med post/buss vilket gör att
provet kommer till Stockholm ett dygn senare. Sedan
är laboratoriet bara öppet kontorstid och analyserna
utförs med masspektrometrisk teknik vilket gör att det
tar flera dar innan vi har svaret. Forskningsmässigt
kan det vara intressant, men det har ett ganska litet
värde för att styra antibiotikabehandlingen för den
enskilde patienten. Ofta ordineras dessa antibiotika 2-3
gånger per dygn och man skulle vilja ha svaret innan
man ger nästa dos antibiotika, vilket innebär att man
skulle vilja ha svaret inom 8 tim. Det innebär lokala
analyser av antibiotika och helst analys av ett stort
antal olika antibiotika. Utifrån nuläget så låter det väl-
digt mycket som att vi behöver se över möjligheterna av
att sätta upp antibiotikaanalyser med masspektrome-
trisk metodik och att de analyserna behöver gå dygnet
runt. Jag vet inte om något laboratorium i norden har
dygn t-runt verksamhet med mass-spektrometri, men
i så fall lär det vara ett litet antal. Vi övriga behöver
nog börja fundera på om det är möjligt/vad det skulle
innebära. Det kommer säkert ta några år innan sjuk-
husdirektören dyker upp, men jag är övertygad om att
frågan kommer, för jag ser inte att vi kommer att ha löst
antibiotikaresistensproblematiken inom de närmaste
10 åren (och troligen inte därefter heller).
Sammanfattningsvis tror jag att vi behöver ta med
antibiotikaresistensproblematiken i våra planer för
framtiden och på olika sätt försöka bidra till att minska
utvecklingen av detta problem.
