10 |
Klinisk Biokemi i Norden · 2 2019
Pediatriska referensintervall
– sammanslagning av danska och svenska studier
Peter Ridefelt
a
, Linda Hilsted
b
, Pål Rustad
c
a
Klinisk Kemi och Farmakologi, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
b
Klinisk Biokemisk Afd, Rigshospitalet, København
c
Fürst Medisinsk Laboratorium, Oslo
Tillfredsställande referensintervall för barn har länge
en bristvara inom klinisk kemi. I många år var Steven
Soldins lärobok en bibel för pediatriska referensinter-
vall (1). Dock kom sjunde och sista upplagan ut 2011.
Dessutom, när man gräver djupare i bakgrundsrefe-
renserna till Soldins böcker så visar det sig att det i
många fall rör sig om data från utgångna metoder,
små studier med stora gap i barnen och ungdomarnas
ålder, eller kongressabstracts där vital information
om detaljer som instrument, metod eller beskrivning
av referenspopulationen saknas. I andra fall kom
rådata från mindre utsökningar i labdatasystem, med
en blandning av resultat från friska och sjuka barn.
Studier på friska barn
Således fanns ett stort behov av bättre bakgrunds-
data inom allmänkemin. Läget förbättrades 2012 när
ungefär samtidigt studier från Kanada, Danmark och
Sverige publicerades, alla med data från friska barn
(2-4). Sedan dess har det kanadensiska CALIPER
projektet arbetat vidare och publicerat ett flertal vär-
defulla artiklar både inom allmänkemin, men även
andra delar av ett kliniskt kemiskt laboratoriums
sortiment (5). Dessutom har CALIPER bidragit med
data från olika instrument, samt artiklar om trans-
ferens mellan analysplattformar (6).
Utöver ovannämnda studier har även andra publi-
kationer kommit där prover tagits på friska barn (7-9).
Den stora tyska KiGGS studien har bidragit med
referensintervall på ett flertal serum- och urinana-
lyser (10). Tyvärr är inte alla data som kommit fram
i KiGGS lätt tillgängliga (11).
LIS-utsökningar och big data
Vidare har en del intressanta studier som bygger på
LIS utsökningar/big data kommit sista åren (Tabell
1). Moderna IT-system har gjort att man med relativt
enkla medel kan komma åt stora mängder mätvär-
den. Därigenom undviker man det etiska dilemmat
med att ta blodprov på friska barn.
Dessa stora LIS-
sökningar har använt traditionella statistiska model-
ler, t ex Hoffman eller Bhattacharya (12), eller nyare
beräkningsmetoder (13-16).
Även om LIS-utsökningar är relativt enkla och
billiga, måste dessa data hanteras med försiktighet
eftersom det underliggande antagandet att de flesta
mätvärden kommer från friska individer inte alltid
är så lätt att bedöma eller utvärdera. IFCCs kommitté
C-RIDL (Reference Intervals and Decision Limits)
lyfte förra året fram de indirekta metoderna för- och
nackdelar i ett opinion paper i CCLM (17).
Studierna i Danmark och Sverige
Den nyligen publicerade nordiska studien (18) är en
sammanslagning av studier från Danmark (Copenha-
gen Puberty Study) och Sverige (Falu-projektet). Detta
har medfört ett betydligt bättre statistiskt underlag än
i ursprungspublikationerna, och möjliggör tillförlit-
liga barnreferensintervall för en nordisk population
för de vanligaste analyterna inom allmän klinisk
kemi, som ett komplement till de tidigare referens-
intervall NORIP-projektet genererade för vuxna (19).
Sammanslagningen innebär ett kraftigt ökat antal
