Klinisk Biokemi i Norden · 1 2017
| 27
ningssymtom som misstänks vara orsakade av NPS.
Projektet inkluderar fall från landets akutmottag-
ningar och intensivvårdsavdelningar, efter inle-
dande konsultation med GIC, och drogtestningen
är kostnadsfri. Klinisk information från analytiskt
bekräftade NPS-förgiftningar sammanställs sedan
för utvärdering av substansernas symtombilder och
farlighet (8, 9).
Analys av nätdroger
Drogtestning av narkotika sker traditionellt i två
steg, först en preliminär sållningsanalys (”screening”)
som ofta utförs med ospecifika immunokemiska
metoder, och sedan, vid ett positivt screeningre-
sultat, en bekräftande specifik kvantitativ analys
(”verifikation”) med masspektrometri (MS). Detta
analysförfarande är välutvecklat för de traditionella
missbruksmedlen men saknades för NPS (1).
Under utvecklingen av analysrutiner för NPS inom
STRIDA-projektet visade det sig visserligen att några
immunokemiska rutinmetoder för klassiska drogsub-
stanser ibland kunde utnyttjas även för preliminär
screening av NPS (10, 11), eftersom antikropparna
inte klarade av att skilja på de ofta snarlika kemiska
strukturerna (korsreaktion). Rutinen för verifika-
tionsanalys med en multimetod baserad på vätske-
kromatografi kopplat till tandem-MS (LC-MS/MS)
blev dock snabbt ohållbar (12), beroende på det stora
antalet substanser som löpande måste introduceras
och valideras. Under 2014 och 2015 rapporterades
årligen ungefär 100 nya substanser i Europa, det vill
säga i genomsnitt två i veckan (5). Lösningen blev
att istället övergå till en multiscreeningmetod base-
rad på högupplösande MS (LC-HRMS) (13) eller,
för substanser med identisk exakt massa och snarlik
retentionstid och för verifikation, LC-HRMS/MS.
I dagsläget omfattas totalt fler än 300 olika miss-
brukssubstanser (NPS, klassiska droger, växt- och
svampdroger, läkemedel, eller deras metaboliter) av
analyser i STRIDA-projektet. De nyutvecklade ana-
lysmetoderna för NPS har även kommit till nytta för
rutinmässig drogtestning, exempelvis inom beroen-
devården där användning av nya missbruksmedel
utgör ett växande problem.
Resultat från STRIDA-projektet
Från starten 2010 till och med 2015 har drygt
2600 förgiftningsfall som misstänkts involvera NPS
från akutmottagningar i hela landet inkluderats i
STRIDA-projektet. Antalet fall ökade stadigt under
de första åren till en högsta årssiffra på 749 under
2014 (Figur 1), vilket alltså motsvarar i genomsnitt
två allvarliga förgiftningar varje dag i Sverige. Det
ska påpekas att färre än hälften av samtliga telefon-
konsultationer från sjukvården till GIC blir STRIDA-
fall, eftersom det också krävs att blod- och urinprover
skickas in för drogtestning. Det verkliga antalet all-
varliga NPS-förgiftningar har följaktligen förmod-
ligen varit minst det dubbla. Den höga årssiffran
för 2014 beror sannolikt på att det under hösten det
året inträffade ett stort antal allvarliga förgiftningar
med nya, högpotenta syntetiska cannabinoider, till
exempel MDMB-CHMICA, 5F-CUMYL-PINACA
och FUB-AKB48, vilket resulterade i allmänt ökat
fokus på NPS-problemet.
Ålderspannet på patienterna i STRIDA-projektet
under hela tidsperioden var 8-71 (median 24) år,
varav närmare 60% var 25 år eller yngre. Tre fjär-
dedelar av patienterna var män. I ungefär 80% av
alla blod- och urinprover har en eller flera NPS och/
eller traditionella drogsubstanser påvisats. Av nya
substanser har hundratals syntetiska varianter till-
hörande de psykoaktiva kemiska klasserna hittats.
Förutom redan nämnda cannabinoider har speciellt
förekomsten av opioider på NPS-marknaden skapat
stora hälsoproblem, eftersom denna substansgrupp,
med typiska och livsfarliga överdossymtom som
andningsdepression och medvetandesänkning, är
starkt förknippad med drogrelaterad dödlighet (14).
Figur 1.
Årlig statistik över antalet misstänkta allvarliga
förgiftningsfall med nya psykoaktiva substanser (”nätdro-
ger”) från akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar i
Sverige vilka har analyserats i STRIDA-projektet.
