![]()
38
| 4 | 2005
Klinisk Biokemi i Norden
varit Triolabs aktiva deltagande i mötena, som vid
några tillfällen hållit vid tillverkaren Radiometers
huvudkontor i Köpenhamn. Nya lösningar har kun-
nat presenteras på tidigt stadium, ofta under utvec-
klingsfasen, och gemensamma förbättringsprojekt
har genomförts, speciellt när det gäller IT.
Så blev resultatet efter fem år
Det ingick i projektuppdraget att speciellt arbeta
inom fyra områden:
1. Kvalitetssäkring
2. Ekonomi
3. IT
4. Ny patientnära teknik inom slutenvården
1. Kvalitet
Olika, innovativa lösningar har utvecklats vid de
olika sjukhusen, i samarbete mellan laboratorium och
vårdande enheter. Olika strategier har använts. Vid
de flesta sjukhusen har samarbetsprojekt etablerats
så att dokumenterad kvalitetssäkring etablerats. Det
omfattar installation, validering, utbildning, behörig-
het, kvalitetsövervakning, service, logistik, ekonomi-
rutiner och svarsrapportering i olika omfattning vid
de olika sjukhusen. Utbildning har genomförts av
laboratoriernas BMA, tillsammans med Triolab AB.
Bara i Malmö har mer än 1300 behörigheter utfärdas
och uppdaterats årligen av Klinisk kemi.
Vid några sjukhus har kontrakt med serviceavtal
och ekonomisk ersättning till klinisk kemi tecknats
med samtliga kliniker som driver patientnära blod-
gasanalyser. Detta avtal inkluderar samtliga aktivi-
teter utom själva analysarbetet. Målsättningen är att
patientnära laborerande ska bedrivas med jämbördig
kvalitet oavsett var analysen utförs (se Figur).
Via den centrala nätverkskopplade kvalitets- och
instrumentkontrollen Radiance kan problem upp-
täckas och åtgärdas på ett tidigt stadium. Initialt
krävdes stora IT-insatser för att bygga upp nätverks-
lösningen. Elektroniska svar går automatiskt till
journalsystem via Skånenätverket. Detta ger stora
kvalitetsvinster pre- och postanalytiskt.
2. Ekonomi
Ett av målen var att öka kostnadseffektiviteten,
inte minst inför en förväntad expansion av den
patientnära verksamheten. Eftersom ingen struktu-
rerad och samlad ekonomiuppföljning fanns 1999
är det tyvärr svårt att jämföra kostnader. En ini-
tial kostnadsberäkning gjordes 1999. Den är dock
behäftad med stor osäkerhet pga. svårigheter att få
översikt över så många resultatenheters kostnader.
Tjänsteupphandlingen har nu gjort det mycket enkla-
re att identifiera kostnaderna och följa dem.
Gissningsvis, speciellt om man beaktar att Region
Skåne fått en ny instrumentpark, förbättrad kvali-
tetssäkring, ökat utnyttjande och service, så finns
det fog för uppfattningen att kostnadseffektiviteten
ökat.
För införande och drift av systemet har flera
tjänster krävts (BMA, ingenjör, IT, läkare) . Merparten
av denna kostnad har legat i Malmö som erhållit
ersättning från kliniska avdelningar för tjänsterna
via avtal. Övriga laboratorier har också avsatt per-
sonal till detta arbete men ersättningsmodellerna har
varierat.
3. IT
IT inom slutenvården var 1998 relativt outvecklad
med i stort manuell dokumentation av patientinfor-
mation och analysresultat. Under de gångna åren har
en omfattande datorisering av journalhanteringen
skett vid de flesta kliniker i Skåne. För att möta
denna utveckling har projektet tillsammans med
leverantören utvecklat metoder att säkert och effek-
tivt överföra analysresultat från patientnära instru-
ment till journalsystemen Melior och Swedstar.
Elektroniska beställningar och svar har med detta
system införts och gett förenklad svarsrapportering
och ökad effektivitet genom att manuella moment
tagits bort.
Samtidigt har uppkopplingen av instrumenten vid
de flesta sjukhusen till det lokal nätverket gjort det
möjligt att använda central kvalitetsuppföljning och
instrumentbevakning, utförd av de olika laborato-
(Fortsat fra side 36)
