![]()
34
| 4 | 2005
Klinisk Biokemi i Norden
12-24 timmar senare ifall tidigare prov är normala
och symtomen indikerar en stor sannolikhet för
hjärtinfarkt (1). För att tidigt utesluta hjärtinfarkt
kan en multimarkörstrategi som inkluderar myo-
globin vara till nytta, eftersom en del rapporter har
visat att detta tidigare kan identifiera patienter med
hjärtinfarkt (51). Ett förhöjt troponinvärde bör alltid
åtföljas av antingen ischemiska symtom eller EKG
förändringar som tyder på ischemi för att kriterierna
för hjärtinfarkt skall uppfyllas (1), och man bör
komma ihåg att förhöjda troponinvärden kan före-
komma i en mängd andra tillstånd vid vilka skador
på hjärtmuskeln kan uppstå (se Tabell 1).
Prognostik
Troponin är ett användbart redskap för riskvär-
dering av AKS patienter, speciellt patienter utan
ST-höjning på EKG. Redan år 1992 visade Hamm
et al. (52) att förhöjt cTnT var förknippat med en
märkbart högre risk för hjärtkomplikationer under
sjukhustiden. Troponinernas betydelse som riskmar-
körer med prognostiskt värde både för korta och
långa tidsperioder har visats i flera meta-analyser
(53, 54). Eftersom man har insett vikten av förhöjda
troponinvärden för riskvärdering, har riktlinjerna för
vård av AKS patienter utan ST-höjning inkluderat
mätning av troponin (55).
Terapival
Förutom sin överlägsna förmåga att riskvärdera AKS
patienter, har troponin testning också visat sig vara
av stort värde när det gäller valet av behandling.
Patienter med förhöjt troponin har mer sannolikt
komplexa trombotiska koronarskador och kommer
följaktligen att ha större nytta av mer aggressiva
behandlingsmetoder, såsom trombolys och invasiv
terapi (56, 57).
Mätning av troponin är alltså ett utmärkt red-
skap vid hjärtinfarktsdiagnostik och -prognostik,
men man bör komma ihåg att den immunologiska
detektionen kan påverkas av en mängd olika fak-
torer som kan orsaka falskt förhöjda eller falskt för
låga resultat, eller i värsta fall falskt positiva eller
negativa resultat.
Översikten är baserad på en större litteraturgenom-
gång. Den fullständiga referenslistan kan fås genom
att kontakta författaren på e-postadressen susann.
eriksson@utu.fi
kunde ingen cTnI eller cTnT metod uppnå CV
≤
10%
vid den 99:e percentilen. Istället föreslogs det att den
lägsta koncentrationen vid vilken en precision på
10% kan uppnås skulle användas som diagnostiskt
gränsvärde (45). Nyligen har ett fåtal kommersiella
bestämningar rapporterats uppnå CV
≤
10% vid den
99:e percentilen (46-48). Å andra sidan har andra
studier inte kunnat bekräfta resultaten (23, 49).
Utvecklingen av kommande generationers troponin
metoder bör fokuseras på förbättring av precisionen
i det låga området. Redan med existerande metoder
har man visat att patienter med en hög sannolikhet
för AKS och endast smärre förhöjning av cTnI under
det diagnostiska gränsvärdet har en större risk för
återkommande hjärtkomplikationer (50).
Troponinernas roll i hjärtinfarktsdiagnostik
Diagnos
Eftersom den nya definitionen av hjärtinfarkt starkt
bygger på detektion av biokemiska markörer för
myokardiell nekros (1), företrädesvis cTnI och cTnT,
har dessa en stor roll för diagnos av hjärtinfarkt.
Trots att troponinerna har förmågan att detektera
kvantitativt mindre grader av myokardiell nekros
än andra markörer, krävs det omkring tre timmar
eller mera innan de blir detekterbara i serum. Därför
rekommenderas upprepad provtagning med början
vid intagningen, och sedan 6-9 timmar och igen
Tabell 1. Exempel på tillstånd vid vilka
förhöjning av troponin kan förekomma.
Akut reumatisk feber
Amyloidos
Cirros (p.g.a. alkohol)
Cytostatikabehandling
Extrema uthållighetssporter
Hjärtsvikt
Hjärttransplantation
Hypertoni
Lungemboli
Myokardit
Njursvikt
Perikardit
Sepsis
(Fortsat fra side 32)
