![]()
32
| 4 | 2005
Klinisk Biokemi i Norden
stora mängder troponin autoantikroppar (39) (se
Figur 3). Den största nyttan av den interferensfria
metoden ses i det tidiga skedet, där den har en käns-
lighet som är jämförbar med myoglobin (40), som
anses vara den tidigaste hjärtskademarkören som
kan detekteras efter en hjärtinfarkt. Av de patienter
med hjärtinfarkt som kom till akutmottagningen
inom tre timmar från symtomens början, kunde
50% identifieras av den nya metoden i det första
provet, medan myoglobin identifierade 44.2% och
en konventionell cTnI metod (Bayer Immuno 1)
endast 11.5% (40). Trots att den nya cTnI analysme-
toden är baserad på antikroppar även utanför den
stabila centrala delen, har vi inte observerat några
problem med stabiliteten hos cTnI.
Brister i standardisering
Eftersom det finns endast en tillverkare av cTnT
analysmetoder utgör jämförelse av resultat inget
problem för cTnT metoder. Däremot finns det över
20 analysmetoder för cTnI på marknaden och olika
metoder kan ge mycket stora skillnader i resultat.
Skillnaderna beror på olikheter i både kalibrerings-
material och antikroppskombinationer. Bristen på
överensstämmelse gör det svårt att jämföra värden
som mätts med olika metoder och komplicerar til-
lämpningen av forskningsdata för kliniskt bruk. Så
höga som hundrafaldiga skillnader har rapporterats
mellan olika metoder (41). Använding av ett gemen-
samt kalibreringsmaterial reducerade diskrepansen
mellan metoder avsevärt (42-44) trots att diskre-
pansen mellan en del individuella prov kvarstod.
Den optimala sammansättningen hos en gemensam
kalibrator har undersökts av flera forskningsgrupper.
Katrukha et al. (15) fann att det naturliga cTnI-TnC-
cTnT komplexet som isolerats från hjärtmuskelväv-
nad producerade de lägsta skillnaderna mellan
olika metoder. Serumpooler har också använts för
harmonisering av cTnI testresultat vilket ledde till
förbättrad jämförbarhet (42-44) även om detta till-
vägagångssätt inte är särskilt praktiskt på lång
sikt. Nyligen valde standardiseringskommittéen vid
American Association for Clinical Chemistry cTnI-
TnC-cTnT komplexet från HyTest Ltd. till rekom-
menderat referensmaterial för troponin bestämnin-
gar och detta distibueras nu av National Institute
of Standards and Technology. Harmonisering kan
dock knappast uppnås endast genom användning
av gemensamt kalibreringsmaterial eftersom mycket
av diversiteten uppkommer från skillnader i anti-
kroppskombinationer. Med tanke på de komplicerade
biokemiska egenskaperna hos cTnI i blodomloppet,
kan den slutliga lösningen på standarisering av cTnI
bestämningar vara användning av antikroppar mot
”tillåtna” epitoper i kommersiella cTnI bestämningar.
För närvarande verkar det ändå inte vara möjligt
att rekommendera ett enda antikroppspar så länge
kunskapen om antikroppsreaktivitet och kliniskt
relevanta former av cTnI är bristfällig.
Precision i det låga området
Huruvida cTnI normalt finns i cirkulationen eller om
de mycket låga koncentrationer som kan mätas i en
del friska individer bara återspeglar analytiskt brus
nära detektiongränsen är ett ämne för diskussion.
Hur det än förhåller sig, finns det bevis för att även
en mycket liten frisättning av cTnI som tillförlitligt
kan detekteras är förknippat med en högre risk för
ogynnsamt kliniskt förlopp. Enligt de nya riktlin-
jerna från European Society of Cardiology/American
College of Cardiology bör den diagnostiska gränsen
för hjärtinfarkt läggas vid det värde som motsvarar
den övre 99:e percentilen hos en frisk referenspo-
pulation (1). Samtidigt bör precisionen (CV) vid
denna gräns vara
≤
10% för att undvika falskt posi-
tiva värden som en följd av imprecision nära detta
gränsvärde. När de nya riktlinjerna publicerades
(Fortsat fra side 31)
Figur 3. Valet av antikroppskombination kan påverka
detektionen av cTnI i prov med troponin autoantikroppar.
Genom att välja antikroppar utanför den centrala delen
av cTnI kan detektionen av cTnI förbättras avsevärt.
(Fortsætter side 34)
