![]()
39
| 3 | 2005
Klinisk Biokemi i Norden
Evidensbaserad medicin (EBM)
är – med all rätt – ett ämne på
modet inom medicinska verk-
samheter och medicinsk utbild-
ning. Sackett och medarbetare
vid McMaster universitetet i
Canada har tillsammans med en
växande skara likasinnade sedan
början på 1990- talet lyckats
skapa ett begrepp och rörelse
med viktig och bestående effekt på diagnostik och
behandling samt på sjukvårdshuvudmännens stra-
tegiska överväganden.
Evidensbaserad medicin bygger i grunden på
tillämpad kombination av epidemiologi, statistik
och vetenskapligt förhållningssätt i vid mening.
Att EBM i alla fall getts ett eget namn har varit
avgörande för dess genomslagskraft, men ger
samtidigt felaktigt intryck av att evidensbaserad
medicin är mer nytt och unikt än vad det egentligen
är. Evidensbaserad medicin lyftes initialt av sina
pionjärer fram på ett engagerat/passionerat sätt
som ibland gränsade till den hetta som man främst
ser i politiska och religiösa sammanhang. Den
utropades ibland som ett universalverktyg som den
enskilde läkaren kan/borde använda i diagnostik
och behandling av individuella patienter. Den var
ett medel att frigöra sig från medicinska auktorite-
ter och invanda dogmer. Med tid och mognad har
EBM som kunskapsområde kommit att skapa och
formulera utomordentliga verktyg för sökning efter
och bedömning av lämpliga vetenskapliga studier.
Samtidigt har den bidragit starkt till skapandet av
precis det den initialt arbetade för att bekämpa –
medicinska auktoriteter. Skillnaden mot tidigare är
dock avsevärd att auktoriteterna numera inte repre-
senteras av enskilda personer med starkt inflytande,
utan av randomiserade och kontrollerade kliniska
studier och systematiska översikter av dessa.
För studenter och andra vetgiriga, finns en upp-
sjö av texter om EBM på ”nätet, t ex. http://www.
shef.ac.uk/scharr/ir/netting/. Greenhalgh´s lärobok
”How to read a paper – the basics of evidence based
medicine” håller sedan första upplagan 1997 ställ-
ningen som en av de bästa läroböckerna i EBM på
det engelska språket. Riegelmans bok ” Riegelman,
R. K. Studying a study and testing a test. How to
read the medical evidence” publicerades i sin för-
sta upplaga innan begreppet EBM lanserades, och
är i min uppfattning en av de bästa texterna om
vetenskapligt förhållningssätt och kärnan i EBM.
” Sacketts och medarbetares lärobok ” Evidence-
based medicine. How to practice and teach EBM”
från 2000 är i min uppfattning pratig och överlas-
tad av kokboksliknande algoritmer snarare än av
djuplodande förståelse av ämnet. På svenska finns
sedan 2004 ett litet, men naggande gott häfte på
knappa 80 sidor ”Evidensbaserad medicin. I Sherlok
Holmes Fotspår” av Jörgen Nordenström. Det ger
en mycket kortfattad introduktion till EBM t ex för
medicine studenter som platsar väl bland studenter-
nas böcker om epidemiologi och statistik.
Den nyligen publicerade boken ”Evidensbaseret
Medicin” under redaktion av Inger Bak Andersen
Boganmeldelser
Ansvarlig: Ingunn Torsteindottir (ingunn@rsp.is)
(Fortsætter side 40)
”Evidensbaseret Medicin”
– en dansk lärobok under redaktion av Inger Bak Andersen och Peter Matzen, ISBN
87-12-04068-1,Gads Forlag 2005 (http://www.gads-forlag.dk) Pris. 308 Dkr.
Elvar Theodorsson, IBK/Klinisk kemi, Universitetssjukhuset, SE-582 85 Linköping.
E-post: elvar.theodorsson@ibk.liu.se
