![]()
30
| 4 | 2004
Klinisk Biokemi i Norden
Aktuellt
Det är min uppfattning, att man absolut skall und-
vika uttrycket humanitär hjälp.
Humanitär hjälp ger ett intryck av förmyndar-
skap och blir lätt nedlåtande mot den som blir utsatt
för denna verksamhet.
Den tiden är förbi, när man skickar gammal
utrustning till andra länder.
Vårt motto är i stället kunskapsutbyte (knowledge
transfer) i båda riktningarna. Det finns mycket att
lära av den ryska sjukvården, bland annat om infek-
tionssjukdomar som vi ännu inte sett i Sverige.
Den ryska sjukvården fungerar, vilket man inte all-
tid kan säga om svensk sjukvård !
Min ambition är inte att förändra den ryska sju-
kvården utan vad man önskat är att skapa kontak-
ter mellan olika grupper av anställda.
Man kan även uttrycka det som att bygga broar
mellan två olika kulturer.
Barnsjukhus
Sjukhuset är avsett för barn med infektionssjukdo-
mar och ligger i centrala S:t Petersburg.
Antalet vårdplatser är cirka 300. Dessutom bed-
rivs en viss öppen vård.
Byggnaderna är dåliga, och enligt svenska förhål-
landen skulle de rivas. Pengar till reparationer fin-
nes ej.
Jämfört med förhållanden i Sverige har man långa
vårdtider. Man måste dock jämföra med de sociala
förhållanden, som råder i Ryssland. Man kan inte
skicka hem barn till exempelvis en ensamstående
mamma, som bor i en ”kommunalnaja”.
Sjukhuset har följande avdelningar.
• Två avdelningar för barn med tuberkulos.
• En avdelning för gastrointestinala infektioner,
inkl hepatit i olika former.
• En avdelning för barn med andningsproblem,
vanligen astma. Denna avdelning har vårdtider
som i Sverige.
• En social avdelning. Hit kommer gatubarn, som
undersöks medicinskt och får eventuell behand-
ling. Samtidigt erhåller de registreringspapper
inkl inrikespass.
• En avdelning för nyfödda, som är positiva vid
HIV-test.
• En avdelning för barn med missbruksproblem.
Några fallbeskrivningar ur journaler kan vara av
intresse.
Flicka 8 år. Modern har 5 barn med 5 olika fäder.
Flickan vägde 1 700 gram vid födseln och fick
därför inte BCG-vaccin. Fadern dog i tuberkulos
när flickan var späd. Hon kom till sjukhuset vid 4
års ålder med TBC-meningit. Fick hydrocephalus
och shuntopererades. Behandlades med kemoterapi.
Nu är hon aktiv, leker normalt och uppvisar inga
tecken till oligophreni. Hon har dock inget hem att
återvända till utan stannar på sjukhuset tills man
ordnat plats på barnhem.
Pojke 5 år. Invandrare från Armenien. Fadern har
TBC. Pojken kom till sjukhuset vid 2 års ålder med
meningoencephalit. Shuntopererades men shunten
fick tagas bort efter ett år. Behandlas med kemote-
rapi. Uppvisade tecken till oligophreni. Familjen har
flyttat tillbaka till Armenien.
För barn med långa vårdtider har på sjukhuset
organiserats en avdelning för lekterapi efter mön-
ster från Karlstad. För närvarande arbetar där två
terapeuter.
Laboratorier på Barnsjukhus
Vid sjukhuset finns laboratorium för klinisk kemi
och ett laboratorium för mikrobiologi. Dessutom
ligger inom sjukhusområdet ett viruslaboratorium,
som får provmaterial från hela S:t Petersburg.
Vid kemiska laboratoriet arbetar läkare, laboranter
och annan personal. Genomgående för all rysk sju-
kvård är att man har många läkare. En anledning är
givetvis, att lönerna är så låga.
Laboratoriet har 3 läkare av totalt cirka 8 person-
er. Arbetsuppgifter för läkare är vanligt rutinarbete
inklusive mikroskopering.
Vanliga rutinanalyser utförs manuellt. För oss ter
sig metodurvalet något föråldrat.
Man utför till exempel cirka 40-50 sedimen-
tundersökningar (utförs av läkare!) varje dag. Tymol
görs som rutinprov.
