![]()
11
Klinisk Kjemi i Norden 2, 2002
och jorden tog slut. Man svävade helt enkelt
omkring i en oändlig skönhetsupplevelse. Det
som till slut bröt förtrollningen var lukten av fisk.
Vi hade nämligen nu kommit i närheten av den
stora fiskfabriken i byn Höfn, som ligger längst
sydöst ut på Island. Här fick vi ikläda oss
skinande vita kläder, vitare än sjukvårdens vita
rockar, för att få tillåtelse att beskåda arbetet på
fabriken. I den satt många unga isländska kvinnor
och män och filéade fisk för vidarebefordran till
all världens länder. Det sägs att alla isländska
flickor och gossar måste arbeta på fiskfabrik en
viss tid för att få tillstånd att växa upp, men det
kanske bara är delvis sant nuförtiden.
Efter det att vi sovit över i Höfns skola förde oss
guiden till ännu en skönhetsupplevelse: En sjö,
Jökularlón, som låg vid randen av Vatnajökull och
i vilken glaciären hela tiden kalvade isberg så att
sjön var full av dem. Det fanns en fiskebåt och
med denna fick vi kryssa runt i sjön och studera
alla de fantastiskt formade isbergen. Det fanns
inte två som var lika till form eller färg!
Efter dessa upplevelser återvände vi en smula
förändrade till den urbana världen med insikten
att klinisk kemi är mycket, men inte allt!
