Klinisk Biokemi i Norden Special issue 1997 - page 29

ders fortbildning. Av yrkesskolorna har en del till–
sammans med andra yrkesskollinjer bildat yrkes–
högskolor på 90-talet. Laboratorieskötarna, som
nu är yrkesbeteckningen, kan också söka till uni–
versiteten för att avlägga en hälsovårdskandidat–
examen och även avlägga doktorsgraden. Detta
blev möjligt i mitten på 80-talet. Hälsovårdskan–
didatexamen har flere linjer, bl. a. en för adminis–
tration och en pedagogisk linje för blivande lära–
re.
Utbyggnaden av sjukhusväsendet
På 50-och 60-talen byggdes ett trettiotal sjukhus
med 400 eller fler bäddar, vilkas centrallaborato–
rier hade både laboratorieläkar- och kemistbefatt–
ningar, större lokalsjukhus med över 150 bäddar
hade i allmänhet en kemist. Universitetscentral–
sjukhus byggdes också, först Mejlans sjukhus i
Helsingfors år 1965, sedan också iÅbo, Uleåborg,
Kuopio ochTammerfors. Dessahade bådeöverlä–
kar-, avdelningsläkar- och assistentläkartjänster
(tidsbundna specialiseringstjänster) samtmotsva–
rande kemisttjänster, en del också fysikertjänster
på isotopavdelningen. Överläkartjänsten varoftast
kombinerad med professuren i klinisk kemi, men
har de senaste 10 åren ofta separerats.Det inrätta–
des sålunda på Mejlans laboratorium 7 läkarbe–
fattningar och 9 kemistbefattningar på olika nivå–
er. Efter utbyggnaden var antalet laboratorieläka–
re ett femtiotal, det största antalet med specialist–
examen i klinisk kemi, medan antalet sjukhuske–
mister var ungefär det dubbla. Medden ekonomis–
ka depressionen på 90-talet har trenden svängt,
ledigblivna tjänster indras som sparåtgärd eller le–
diganslås ej.
Klinisk fysiologi separerar
Den kliniska fysiologin började enligt svensk
mönster separera och bildade en egen förening år
1975. Grunden till detta var, att den kliniska fy–
siologin ofta var rätt långt integreradmedmotsva–
rande kliniker, i synnerhet inom lungfysiologinoch
kardiologin. Kontakten med centrallaboratoriet
kom härigenom att stagnera. En del fysiologiska
undersökningar gjordes snarare i samarbete med
röntgenologerna, såsom i nefrologin.
Föreningens nordiska verksamhet
Av det intima samarbetet inomNorden bör speci-
26
elit framhävas de Nordiska Laboratorieläkarmö–
tena, senare kallade Nordiska Kongresser i Kli–
nisk Kemi (och klinisk Fysiologi). Den första i
Finland hölls år 1950 iAulanko, följd år 1961 av
den i Nyslott, år 1969 i Esbo, år 1977 i Uleåborg
och 6-10.6 1988 i Kuopio, följande kommer att
äga rum iÅbo6-10.6 1998.NORDKEM bildades
år 1977 för att befordra samordning av metodolo–
gi, referensvärden, kvalitetskontroll och bidra till
att hållakostnaderna i schack. Dess sekretariat pla–
cerades i Stengårds sjukhus med överläkareErkki
Leskinen som chef. Den verkade till slutet av år
1994.
Föreningens internationella verksamhet
I början skötte professorBertil Josephson i Stock–
holm de nordiska föreningarnas kontakter med
IUPAC och IFCC, men år 1965 blev den finska
föreningen medlem i IFCC. Insatserna har varit
betydande, liksom för övriga nordiska länder. Så–
lunda verkade författaren som ordförande för
IFCC:s Publikationkommitte, senare Division of
Publications,
från
dess grundandeår 1975 till 1989,
med ansvar för redigeringen och publiceringen av
dess dokument. Ralph Gräsbeck verkade i olika
egenskaper i komissionen, senare Division, för
klinisk kemi i IUPAC från början av 1970-talet,
bl. a. som ordförande 1979-81. Han gjorde också
en vägande insats i olika nordiska och IFCC ar–
betsgrupper för ersättande av termen "normal–
värde"meddetmer adekvata "referensvärde", vil–
ket hade föreslagits vid det Nordiska
laboratorieläkarmötet iOtnäs, Finland, år 1969 [4].
Professor Reijo Vihko verkade i IFCC Scientific
Division åren 1982-87,bl. a. som sekreterare. Flere
personer har verkat eller verkar inom olika
expertpaneler. Överläkare Erkki Leskinen har lett
verksamheten förNORDKEMunderen lång följd
av år [5]. Som ett kuriosum kan nämnas, att Fin–
land tillsammansmedNederländerna redan år 1971
genomförde reformen av storheter och enheter.
Dettavarmöjligt genomatt sjukhusvärldenvar rätt
enhetlig,Medicinalstyrelsen gav reformen sitt fulla
stöd, Finlanddock ärett till befolkningen rätt blyg–
samt land, och reformen förbereddes grundligt i
en av föreningen tillsatt arbetsgrupp under förfat–
tarens ledning.
Föreningen har haft goda kontakter förutom
med de nordiska länderna ocksåmed kollegerna i
Klinisk Kemi
i
Norden Supplement, 1997
1...,19,20,21,22,23,24,25,26,27,28 30,31,32,33,34,35,36,37,38,39,...53
Powered by FlippingBook