l .Assessing Quality Requirements in Clinical
Chemistry, 1980 (sid. 1-144). I samarbete med
Mogens H!ilrder. Många delförfattare men ett
"tungt" avsnitt avTorgnyGrothom "Methods and
approaches todetermin optimal quality for clinical
chemical data".
2. Quality Control in Clinical Chemistry -
Efforts to Find an Efficient Strategy, 1984 (sid.l-
241).
3. Medical Need for Quality Specifications in
LaboratoryMedicine, 1990 (sid. 165-309).
4. Medical Need for Quality Specifications in
Clinical Laboratories, 1993 (sid. 189-491).
5. Assessing Quality in Measurements of
Plasma Proteins, 1994 (sid. 1-199).
I Norden i motsats till USA har kunskaperna
dock ej till fullo utnyttjats t.ex. vid utformandet
av analytiskakvalitetsmål t.ex. vid ackrediterings–
ansökningar. Informationom kvalitetskontroll/säk–
ring har också spridits genom fyraNordkemkurser.
NFKK:s omorganisation 1989
Det fanns inomNFKK på många håll en uppfatt–
ning om att kommitreorganisationen fastnat i sina
gamla former och att det inte skedde en tillräckligt
snabb omsättning avmedlemmar. Det varmycket
som talade för att så var förhållandet, men man
begick enligt min uppfattning misstaget att ändra
på allt på en gång, oberoende av hur bra eller hur
dåligt det hade fungerat. Omorganisationen som
tog en viss tid resulterade i att det endast blev två
NFKK-kommitteer:Metodkommitten ochKlinik–
kommitten.Det blev en viss ömsesidig irritation i
det tidigare goda förhållandet mellan NFKK:s
kommitteer och Nordkem. Kommitteerna tyckte
att de kunde få en viss summa att disponera själva
och inte bara yttra sig över ansöktningar och
Nordkems styrelse tyckte attmanville fortsätta och
stödja vissa projekt somman stött tidigare.
Slutet
Detta har skildrats ingående av Errki Leskinen i
Nordkems historikochbörjademed attNorge sade
upp ramavtalet från 1989. Uppsägningen togs se–
dan tillbaka och man beslöt 1990 bl.a. att låta
Dansk Syggehus Institut göra en utvärdering av
verksamheten. Denna blev på det hela taget posi–
tiv och det var därför för många en överraskning
när svenska Socialdepartementet meddelade att
Klinisk Kemi
i
Norden Supplement, 1997
man avsåg att upphöra med Nordkems finansie–
ring fr.o. m. 1994. Trots många och ihärdiga
över~
talningsförsök riktade åt olika håll ändrades en–
dast beslutet i såmotto att man sköt upp tiden ett
år så att den överensstämde med den som senare
bestämndes för de övriga nordiska länderna
Perssonligt försök till sammanfattning
Man kan formulera i stort sett samma fråga på två
sätt:
AHur kunde man finansiera Nordkem så länge?
B.Varför upphördeNordkem?
A l. På den första frågan kan man svara att man
hade många skickliga företrädare i syreisen som
påolikanivåer tillvaratogNordkems intressen. Jag
vill särskilt nämna Kurt Roos, som genom sina
positioner i och kontaktermed den svenska Soci–
alstyrelsen och Socialdepartementet kunde lösa
många svåra frågor.
A2. Manomorganiseradeverksamhetengenom
att t.ex. ta med sjukvårdshuvudmännen som or–
ganisatörer. Man gjorde enkäter och utvärdering
(t.ex. avDanskSygehus Institut 1990) för att få in
synpunkter.
A 3. Man försökte efter bästa förmåga sprida
information om resultaten av verksamheten: sär–
skilda utställningar påNFKK:s kongresser, publi–
cering av resultaten av projekten (mer än 250 pu–
blikationer), distribution till de nordiska labora–
toriecheferna av särtryck av vissa av publikatio–
nerna.Vidare inbjödsprofessionen till ett stort antal
nordiska seminarier och symposier där resultaten
från projekten redovisades och diskuterades.
A 4.
Ä
ven om flertalet av Nordkemsprojekten
ej har den vetenskapliga karaktär som ger stark
meritering vid sökande av akademiska tjänster, så
är de dock av stort intresse för dem som arbetar
inom professionen. Tillgången till projektansök–
ningarharvaritmåttligt god, och styrelseochkansli
borde ha kunnat göra mera för att marknadsföra
projektenochdärigenom fåmöjlighet till ettbättre
urval.
A 5. Ett gott och allmänt accepterat argument
för Nordkem är att det är bättre ochmera ekono–
miskt att göra dessa typer av undersökningar öp–
pet och centralt och inte samtidigt på flera olika
laboratorier.
B l. Brist på tillräckligt stark och enhetlig led–
ning. Styrelsen sammanträddde som regel endast
17
