Inom klinisk kemi är det biokemiska grund–
kunnandet och förmågan till storskalig analytik
och informationshantering viktiga komponenter i
en molekylärmedicinsk diagnostik. På samma sätt
finns det värdefulla beståndsdelar i t ex klinisk
immunologi - kunskapen om cellytemolekyler,
tillväxtfaktorer och makromolekylära interaktio–
ner; klinisk genetik - molekylär genstruktur och
klassisk genetik; och i mikrobiologi - framför allt
virologins molekylärbiologiska grund men även
bakteriologins gradvisa förändring från klassisk
odlingsverksamhet till molekylärt baserad diag–
nostik.
Alla de här pusselbitarna är viktiga inom en
molekylärmedicinsk diagnostik. Däremot är den
gradvisa fragmenteringen av laboratoriediagnos–
tiken till allt fler och mindre specialiteter direkt
kontraproduktiv. Istället behövs samverkan och
tvärvetenskap, både i klinisk diagnostik och i ut–
bildningav laboratorieläkare.Detta förutsätter isin
turatt ST-tjänstgöringengörsmindre formaliserad.
I själva verket tror jag att både ämnesutveckling
och "avnämar"-krav talar för en sammanhållen
laboratoriemedicinsk specialitet, åtminstone vad
gällerkliniskkemi, immunologi ochmikrobiologi.
Särskildakrav ställs påde stora sjukhusens labo–
ratorier i och med den terapeutiska molekylär–
medicinen. Cellodling och gentransfer blir
preparativa steg inför behandling av en rad olika
sjukdomar. De kan bedrivas hos invärtesmedicin–
are och kirurger likväl som inom laboratorie–
medicinen. På sikt tror jag emellertid att denna
verksamhet bör placeras inom laboratoriemedi–
cinen, som kan garantera kvalitet, kontinuitet och
professionalismpåettannatsättänklinisktanknutna
speciallaboratorier. Men då måste laboratorie–
medicinen engagera sig i verksamheten och an–
passa sin struktur och utbildning så att man får
Klinisk Kemi
i
Nordeli 4. /995
kompetens att ta hand om den. Det harman nämli–
gen inte idag.
Den nya laboratoriemedicinen
Låt oss därför riva barriärerna, och anpassa
laboratoriemedicinen till denmoderna tidens krav.
Jagskulleviljaförskriva följandemolekylärbiologi–
ska recept för laboratoriemedicinen:
l.
Skapa ett laboratoriemedicinskt
hybridom,
i
ett biokemiskt definierat medium. De nuvarande
specialiteternakliniskkemi, immunologi,virologi ,
bakteriologi ocheventuellt farmakologi börfusione–
ras till en gemensam, molekylärt inriktad
laboratoriemedicin.
2. Använd
knock-out teknik
mot rigida och
antikreativa strukturer som alltför formaliserade
specialitetstjänstgöringar och specialistexamina.
3.
Klona forskarbegåvningarna
i den labo–
ratoriemedicinska miljön - biologisk fullängds–
kompetens under klinisk expressionsvektor! Opti–
mera arbetsmöjligheterna för duktiga forskare att
inom laboratoriemedicinen få utnyttja sin experi–
mentella och molekylärbiologiska kompetens för
att lösakliniskaproblem.Derasspontanamutations–
frekvens kommer att mer än väl tillfredsställa be–
hovet av subspecialiserad nisch-kunskap!
Det är min uppfattning att den här strategin är
nödvändig för att förnya laboratoriemedicinenoch
för att inom laboratoriemedicinens ram tillfreds–
ställa den svenska sjukvårdens krav påmolekylär–
medicinsk kompetens och transferering av
molekylärbiologiska rön till sjukvården. Därför
skriver jag med glädje ut receptet till de kollegor
som svarar för organisation och utbildning inom
vår specialitet.Medicinenkan smakabeskt ibörjan
men det måsteman övervinna. Behandlingen sker
nämligen på vitalindikation!
115
