Klinisk Biokemi i Norden · 4 2019
| 29
Material and metoder
Poolat serum (som förmodas vara kommutabelt) från
bloddonatorer från blodcentralen på Akademiska
sjukhuset i Uppsala skickades ut till ca 110 sjukhusla-
boratorier 4-5 gånger årligen under 1996‒2019 för
kreatininbestämning. Kreatininkoncentrationerna
varierade mellan 58‒159 µmol/L.
Dessutom skickades två särskilda serum ut där
kreatininvärdet åsatts med referensmetod. Det ena
var ett poolat serum från DEKS (Danish Institute
for External Quality Assurance for Laboratories
in Health Care), Herlev, Danmark (7) med åsatt
kreatininvärde på 70,7 µmol/L som skickades ut
2003‒2012. Det andra var ett poolat serum från
blodgivare vid Akademiska sjukhuset, Uppsala med
åsatt kreatininvärde på 75,0 µmol/L som skickades
ut 2011‒2019.
Mellanlaboratorievariationen i CV% per kalen-
derår räknades som robust standarddeviation (8)
dividerat med medelvärdet för varje omgång i Excel
2010.
Resultat och diskussion
Bild 1 visar fördelningen av Sveriges kreatininmetoder
under åren 1996‒2019 i %. Före 2001 använde 90 %
av laboratorierna icke-kompenserade Jaffe-metoder.
Därefter byttes dessa metoder gradvis ut mot kompen-
serade Jaffe-metoder och enzymatiska metoder. 2016
hade majoriteten (ca 85 %) av svenska sjukhuslabora-
torier gått över till enzymatiska metoder och ingen
medverkande i Equalis kvalitetssäkringsprogram hade
längre Jaffe-metod.
Bild 2 visar en sammanställning av laboratoriernas
rapporterade kreatininvärde för 13 omgångar med
åsatt värde på 70,7 µmol/L respektive 6 omgångar
med åsatt värde på 75,0 µmol/L. Sveriges laborato-
rier mätte i medeltal runt 10 µmol/L högre än åsatt
värde 2003. Från och med 2009 fram till nuvarande
år visade laboratorierna god samstämmighet med
åsatt värde.
Det finns flera bidragande orsaker till att krea-
tininvärdena sjunkit mot mer sanna värden under
åren 2003‒2009. För det första gavs laboratorierna
2003 möjlighet att genom Equalis kreatininfria serum
kompensera sina Jaffe-metoder för interferenserna
som orsakar falskt för höga kreatininvärden (2). De
icke-kompenserade Jaffe-metoderna visade en posi-
tiv bias på i medeltal 14 µmol/L jämfört med refe-
renslaboratoriet fram till 2005. Liknande skillnader
mellan Jaffe-metoder och enzymatiska metoder har
visats även av andra (9). En överskattning av kreati-
nin med 14 µmol/L motsvarar en underskattning av
estimerat GFR med ungefär 10 mL/min/1,73 m
2
och
för vissa patientgrupper kan det ha inneburit onödig
Bild 1.
Fördelningen av metodprinciper som används av Sveriges laboratorier i procent på primäraxel samt mellanlaborato-
rie CV% för kreatinin per kalenderår på sekundär axel under åren 1996‒2019.
